Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Kristinas besök i Paris 1656
- Kristinas judevänlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att man hoppades att genom Kristinas medverkan vinna
påven för Neapels erövring. Underhandlingarna ledde också
till en förbundstraktat på grundvalen av Kristinas förslag
mellan Frankrikes konung och den blivande drottningen av
Neapel.
Men så tillstötte ogynnsamma omständigheter, och
krigsplanerna kommo av sig. Kristina blev aldrig Neapels
drottning. Men den behållningen hade hon i alla fall av sin resa
till Frankrike, att både franska kronan och Mazarin
personligen lånade henne betydande penningsummor.
Kristinas judevänlighet.
Sid. 538 (482).
Ett av de många moderna dragen hos Kristina var den
utpräglade, för sin tid sällsynta religiösa tolerans, som hon visade
även mot medlemmar av det förföljda folk, som på den tiden
brukade benämnas »Kristi namns försmädare». Hon anlitade
en judisk livmedicus, den ansedde läkaren Benedictus de Castro
från Portugal. Han hade slagit sig ned i Hamburg men kom
vid ett par tillfällen hit för att sköta om Kristina, första gången
sannolikt år 1645, då hon var allvarligt sjuk. Han är den
förste till namnet kände jude, som beträtt Sveriges jord.[1]
Doktor Benedictus stod påtagligen mycket väl hos
drottningen, som gav två bröder till honom tillstånd att driva
handel i Sverige. Själv vistades han här sammanlagt ett par år,
och även efter sin tronavsägelse torde Kristina ha anlitat
honom. Hon vistades nämligen långa tider i Hamburg.
Den ryktbaraste av Kristinas judiska förbindelser var dock
den, som hon kort före sin tronavsägelse inledde med de bägge
portugiserna Diego Texeira och hans son Manoel,
[1] Den judiske läkare, som Gustav Vasa tycks ha inkallat mot slutet
av sin levnad, är i samtida akter känd endast under benämningen
»juden». I ett brev till hertig Erik år 1557 talar konungen om »en stor
träte mellan våre medicos, doktor Kop och den juden». Möjligt är,
att med »den juden» åsyftas en livmedicus Wulff, eller också att han är
identisk med »den vindögde doktor», som enligt fogderäkenskaper i
kammararkivet för år 1559 »var hos Kungl. Maj:t i Älvsborg och drog
sin färde ur landet» efter att ha honorerats med 200 mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0456.html
