Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Ett par episoder från Karl X:s andra danska krig. Hur vi förlorade Bornholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett par episoder från Karl X:s andra
danska krig.
Hur vi förlorade Bornholm.
Sid. 595 st. 3 (532 sista stycket).
Prinzensköld, den svenske guvernören på Bornholm, var
en human man, men det svenska väldet var på förhand
förhatligt för den frihetsälskande befolkningen på ön. Den hade
nämligen under 1643—45 års krig gjort erfarenheter, som ännu
levde i friskt minne. På sommaren 1645 hade Wrangel seglat
dit med en svensk flotta, landsatt trupper och tagit Bornholm
i besittning. Som kommendant på ön insattes en överstelöjtnant
Bordon, en av de många skottar, som under trettioåriga
kriget tjänade i svenska armén.
Snart därefter slöts emellertid freden i Brömsebro, enligt
vilken Bornholm skulle återlämnas till Danmark. Men det
dröjde ännu några månader, innan ön togs i besittning av
danska myndigheter, och under tiden hann Bordon med att
utkräva olagliga skatter. Då bönderna ej voro villiga att
erlägga dem, skickade han ut dragoner, som fängslade och
misshandlade de tredskande.
Tretton år därefter blev Bornholm svenskt igen. Under
mellantiden hade Bornholmsborna svårt hemsökts av
missväxt och pest. Folkmängden hade nedgått från 13,000 till
8,000, och dessa levde till stor del i armod. Nu befarade de ett
upprepande av 1645 års lidanden.
Prinzensköld var emellertid, som sagt, ingalunda någon
tyrann, ehuru han i sägnen om Bornholms befrielse utmålats
som sådan. Faktiskt sökte han skona och hjälpa de nödlidande
så långt i hans förmåga stod. Men det ekonomiska tillståndet
var även i Sverige bedrövligt efter de ansträngande
krigsåren, och regeringen måste överallt till det yttersta
anstränga folkets förmåga att bära skatter och utskrivningar.
På sommaren 1658 uttogos av Bornholms fattiga befolkning
350 man till att göra krigstjänst i Stettin. Men då regeringen
krävde ännu mera manskap, framhöll Prinzensköld vådan för
kronan själv att dra fler armar från jordbruket. Hans varningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0459.html
