Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band IV
- 1. Sammanhängande kapitel
- Sikeiner och tattare
- Havets arbetare. De äldsta sjömärkena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oförmöget att få bukt med deras inrotade begär efter frihet,
friheten att vandra vägarna runt och friheten att stjäla och
sticka med kniv. De hålla sig alltid undan för polisen så
mycket som möjligt, och de flesta av dem stå inte att finna i
någon kyrkbok. Alla försök, som gjorts i andra länder att
förvandla vandringsfolket till bofasta, ha misslyckats.
Zigenarne äro icke skapta för jordbruk eller annat yrke. Hellre
gå de under, än de överge sitt kringflackande liv. Deras
kroppskonstitution såväl som deras ostadighet göra dem
odugliga till regelbundet tyngre arbete. Däremot har man i
Norge och Danmark lyckats bättre med att kultivera tattarne.
Havets arbetare.
De äldsta sjömärkena
sid. 57 (46)
voro de landkänningar, som seglare och fiskare lärde sig
ta på höga berg, karakteristiska klippformationer,
framskjutande uddar o. dyl. I svårare farvatten vägleddes här och där
de sjöfarande av än i dag befintliga enkla rösen från urminnes
tid, sådana som »Sankt Olovs valar» vid Kyrkesund, en farled
på västsidan om Tjörn; och namnet Käringön påminner om
att dylika vardar på långt håll sågo ut som kvinnoskepnader.
I de holländska sjöböckerna, som voro de tidigaste föregångarna
till sjökorten för våra farvatten, äro dessa vardar sorgfälligt
upptecknade. Men båkar, tillkomna genom de styrandes
försorg, tyckas ännu på 1600-talet ha varit ganska
fåtaliga.
På västkusten var det egentligen blott Vinga utanför
Göteborg och Sälö vid Smögen, som då hade sådana sjömärken.
Prickar och andra flytande sjömärken i farlederna fanns det
flera, men de voro opålitliga, fast lotsarne och kustbönderna
voro skyldiga att samverka vid deras utsättande.
Fyrväsendet synes tidigare ha omhuldats av den
dansk-norska regeringen än av den svenska. Falsterbo fyr räknar
sina anor från början av 1200-talet. Kullens fyr i samma
landskap anlades år 1560, och vid samma tid omtalas Skagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0490.html
