Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 1. Sammanhängande kapitel - Olof Rudbeck. Några resultat av den nutida Rudbecksforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liket — och meddelade endast, vad han lärt sig utantill av
de gamles böcker, eller också hade han avskrifter av sådana
framför sig.»
Helt andra voro de vägar, Olof Rudbeck gick.
Drottning Kristina, som hade öppen blick för vilken heder
den unge vetenskapsmannen kunde bli för Sverige, skänkte
honom tillsammans med Axel Oxenstierna frikostigt
understöd till en studieresa till Holland, den fria, idoga
handelsstaten, blomsterskötselns och naturvetenskapsmännens land.
Därmed infriade drottningen ett löfte, som hon en gång för
sex år sedan hade givit Rudbecks far vid ett besök hos
honom under hans sista svåra sjukdom. Den gamle biskopen
plågades då så svårt av sten, »att han intet kom utom
stugan på tre eller fyra år», berättar Olof Rudbeck i sina
självbiografiska anteckningar. Hennes Maj:t erbjöd sig då att ge
honom bevis på sin nåd »antingen i gods eller adeliga
privilegier». Men den gamle tackade för det nådiga tillbudet:
han tarvade intet annat än en salig död, bedjandes, att
Hennes Maj:t ville då ihågkomma hans barn, vilket
drottningen lovade.
I Holland blev botaniken Olof Rudbecks älsklingsvetenskap,
och en frukt av hans studier i detta ämne blev den botaniska
trädgården i Uppsala. För Rudbecks tid spelade en sådan
anläggning en ännu mera betydelsefull roll än i våra dagar. Vi
inse nog dess nödvändighet för den botaniska undervisningen
vid en högskola, men på 1600-talet var örtakunskap
A och O även i den praktiska medicinen. Hela den
medicinska fakulteten blev alldeles strandsatt, om den ej förfogade
över en vetenskapligt ordnad örtagård.
Även en stor teknisk undervisningsanstalt drömde
Rudbeck om att inrätta i Uppsala till tjänst för »de snällaste
ingenia», som ville utbilda sig på dessa områden. Läroanstalten
i fråga skulle förbindas med universitetet och meddela högre
undervisning, både teoretisk och praktisk, i alla möjliga
näringsgrenar, såsom »åkrars, ängars, trädgårdars rätta bruk,
mechaniken, fortification, järn- och kopparbruk».
För Uppsala blev Rudbeck en sannskyldig stadsbyggmästare.
Han försåg staden med vattenledning, han byggde
fabriker och privathus, han satte kvarnar i stånd. Än i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
