Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 1. Sammanhängande kapitel - Olof Rudbeck. Några resultat av den nutida Rudbecksforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underfolk, som bodde norr om nordanvinden och därför på
grekiska kallades hyperboréer, vilket av 1600-talets svenska
fornforskare översattes till »de yverborne», d. v. s. de
högborne. Hyperboréerna bodde i skogar och lunder och förde
där ett fritt liv utan hat och örlig. En givmild natur gav dem
två skördar om året, och människorna uppnådde där högre
ålder än andra dödliga. I hyperboréernas land, d. v. s. den
Skandinaviska halvön, hade enligt Stiernhielms åsikt den
mänskliga odlingen sitt äldsta hemvist. I Uppsala hade
Apollo sin heliga stad och dyrkades i det gamla
Uppsalatemplet, som enligt Stiernhielms mening var »det äldsta
tempel, som i världen är byggt». Här ärades guden med sång
och musik på »harpor och nyckelgigor». Apollo var av svensk
börd, och från hyperboréernas land hade han begivit sig till
Delfi. Men till Uppsalatemplet återvände han vart nittonde
år, och då spelade han på lyran och dansade oavbrutet varje
natt från vårdagjämningen till Plejadernas eller
Sjustjärnornas uppgång.
Denna fantasilek hade före Rudbecks tid stannat inom en
trängre krets av lärda män. Men genom honom spreds den
snart till hela nationen och blev dess älsklingstanke.[1]
Mitt i allt det fantasteri, som frodades i Olof Rudbecks
hjärna, fanns ändå det starka verklighetsdrag kvar, som vi
känna igen från hans naturvetenskapliga studier, och som
där ingått ett så lyckligt förbund med en snillrik
intuition. Därom synas i våra dagar fackmän på skilda
områden av Rudbecks verksamhet vara ense. De avbildningar
av fåglar, som Olof Rudbeck planlade och hans son och
efterträdare med samma namn utförde, tillerkännas numera
samma beundransvärda exakthet som hans redan förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
