Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band IV
- 1. Sammanhängande kapitel
- Vår framgångsrikaste »dokumentförbättrare»
- Förmyndarregeringens finanser och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen bör tilläggas, at Nils Rabenius’ släkt är lika
fullständigt utslocknad som adliga ätten Rabbe och icke
hade någon som helst frändskap med den nu levande släkten
Rabenius.
Litteratur:
Nils Ahnlund, Nils Rabenius, kr. 4:75.
Oscar Wieselgren, Om autografer,
autografsamlare och autografförfalskningar (Svensk
tidskrift 1932).
Förmyndarregeringens finanser och politik.
Sid. 119, 125—31, 150-51 (106, 112—18, 136—37).
Den nya regeringens styrelsesätt har i äldre historiska
framställningar skildrats i alltför mörka färger, beroende
på att man varit för okritisk mot de samtida utsagor, som
vittna mot Magnus Gabriel De la Gardie och hans parti inom
regeringen, och ej tillräckligt behjärtat de många svårigheter
av olika slag, som förelågo. En rättvisare fördelning av skuggor
och dagrar har blivit följden av de grundliga och opartiska
undersökningar av förmyndarregeringens utrikespolitik, som
på senare tid publicerats av Birger Fahlborg. Rättvisan
kräver därför, att den harmfyllda ton, som är genomgående
på de ovan angivna sidorna av »Svenska folkets underbara
öden», rätt betydligt dämpas.
Riksskattmästaren Gustav Bondes program var
fred, sparsamhet och näringslivets förkovran. Det fick sin
sammanfattning i den berömda »1662 års riksstat», vilken
länge skulle komma att betraktas som en mönsterriksstat men
i själva verket var omöjlig att genomföra, så snart
fredstillståndet rubbades.
Bondes nya riksstat antogs med entusiasm av regeringen;
avbetalningar på skulden började göras, och fjärdepartsräfsten,
som legat nere under vapnens tryck, kom i gång igen.
Men inte var det någon lätt uppgift att hålla fast vid de
goda föresatserna. Den bremiska krigsplanen[1] ställer i
[1] Bd IV: 123—125 (110—112).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0507.html
