- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
510

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 1. Sammanhängande kapitel - Den märkligaste riksdagen under karolinska tiden - Räfst med krigstidens jobbare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eftersom kriget blottat nya brister i den högadliga regimen. Karl
behövde således ej själv ta initiativet till de omstörtningar i
vårt gamla samhällsskick, som han funnit nödvändiga, utan
var i det angenämare läget att kunna överlåta åt ständerna
att ta det avgörande steget.

På de ofrälse stånden kunde konungen vara säker, och inom
riddarhuset skaffade han sig ett påtagligt stöd i lantmarskalken,
ståndets talman, som konungen själv ägde utse. Den
man, som Karl beklädde med denna viktiga post, var Klas
Fleming
, son till Herman Fleming, som högadeln störtat
tjugu år förut.[1] Men ännu kraftigare pådrivare hade planerna
på en förmyndarräfst i en del yngre adelsmän, bland vilka
konungens vapenbröder från Skånska kriget Hans och Axel
Wachtmeister
voro de mest aggressiva. Under kriget
hade de gripits av samma starka förbittring mot
förmyndarregeringen som konungen själv. Särskilt den hänsynslöse Hans
Wachtmeister »med stora käppen» — såsom en smädeskrift
beskrev honom — visste inte av någon barmhärtighet och
drog sig ej för att vid debatterna på riddarhuset förstärka
sina argument genom att hotfullt svänga käppen. Karl XI
torde med gillande ha sett, hur han rumsterade om. Själv
uppges konungen — måhända dock utan skäl — ha varit
beredd att i värsta fall möta motspänstighet med våld.
Åtminstone berättar franske ministern vid denna tid, att
»konungen håller i Stockholm sitt gardesregemente och har i
angränsande landskap 5- à 6,000 man under mestadels livländska
och utländska officerare. Utgången är mycket osäker.»

Räfst med krigstidens jobbare.

Sid. 194 (176).



Räfsten med riksförmyndarne utsträcktes efter hand till
de kapitalister, som under förmyndar- och krigstiden skott
sig på lån till kronan. Medan svenska folket i sin helhet
genomgick krigets många olikartade lidanden, hade det i
huvudstaden setat en del jobbare, till största delen av halvt eller
helt främmande börd, som ansågos ha sugit till sig landets

[1] Bd IV: 116 (102).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free