- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
548

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 3. Smärre tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Smärre tillägg.



Sid. 99 (85) st. 2: Men adelns ställning var år 1660 mycket
starkare än under Kristinas och Karl Gustavs regering.
Detta berodde ej blott på frånvaron av en personlig
kungamakt utan också på en överlägsen ledning inom ståndet
självt. Dess främste talman såväl på riksdagen i Göteborg
som vid de två närmast följande riksmötena var Claes
Rålamb
, en av riddarhusets mest lysande medlemmar
under vår stormaktstid. Omvänt är det påfallande, att
borgarståndet, som år 1650 gått i spetsen för attackerna mot
adeln, numera spelade en underordnad roll i ståndsstriden.
På riksdagen i Göteborg slutade denna med en kompromiss:
man uppsköt frågan om testamentets giltighet till konungens
begravning på hösten och överlät åt den riksdag, som då skulle
samlas, att bestämma om riksstyrelsen etc.

Sid. 133 (120) st. 2, r. 2: Efter »Skåne» tillägges »och Blekinge».

Sid. 134 (121) sist tillägges: Av de landskap, som Sverige
vann genom freden i Roskilde, var Bohuslän det, som lättast
införlivades i det svenska samhället. Detta kustlandskap låg
ju ganska isolerat från det övriga Norge men hade däremot
alltid stått i livlig förbindelse med Sverige. Men naturligtvis
tog det ändå tid, innan bohuslänningarne vande sig vid ett
nytt styrelsesätt med nya lagar, skatter och andra pålagor.

En god hjälp att införa svensk kultur i landskapet blev
gymnasiet i Göteborg, dit det mer och mer blev regel att sända
sådana bohuslänska ynglingar, som skulle utbildas till
präster eller andra slags ämbetsmän. Ej minst bidrog Margareta
Huitfeldts stora stipendiedonation[1] till att locka studerande dit.


[1] Sid. 412.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free