Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band V - 1. Sammanhängande kapitel - Kalabaliken i Bender - Den asiatiska pesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ASIATISKA PESTEN.
573
till följd, att en luthersk församling grundades i Cernauti
av tyskar från Siebenbürgen och en annan i Bukarest av
karoliner, som stannade kvar där. En hel del svenska
soldatnamn, sådana som Steg, Hurtig och Tapper, möter man
också än i dag i rumäniska familjer.
I detta sammanhang förtjänar också nämnas, att den
rumäniska armén har upprest ett monument på den plats vid
Dnjestr, där Karl XII landade efter övergången av floden.
Den asiatiska pesten.
Sid. 199 st. 1 och sid. 202 efter början av st. 2.
Strängnäs förlorade nästan en tredjedel av sitt borgerskap.
På hösten 1710 beslöt stadens lärarkollegium att låta
skolungdomen resa till sina hemorter, på det att icke »många
vackra ingenier1 och hedervärda mäns barn komma om
halsen och förspillas». Först i slutet av april 1711 vågade inan
låta skolan börja igen.
Från Mariefred inberättade kyrkoherden i november 1710
till biskopen, att farsoten på »denna lilla fläcken» härjat så
svårt, att inom ett par veckor över sjuttio personer avlidit.
Var dag måste han jordfästa 5—8 döda, och nu var han själv
så utmattad, att han ofta måste ligga till sängs. »Gud tröste
och hjälpe mig, arme prästman», utbrister han, »och gör
på detta eländet en nådig försköning!»
Men det var ej blott städerna, som hemsöktes — från flera
socknar kommo underrättelser till myndigheterna, att hela
befolkningen på somliga gårdar dog ut. I en del byar fanns
det knappt någon, som kunde mjölka och sköta kreaturen,
och vårbruket kunde ej komma i gång.
Till Gotland kom farsoten vid samma tid som till
Stockholm. Den började på öns ostkust och spred sig under
loppet av år 1711 till andra delar av ön, särskilt längs den
starkt trafikerade landsvägen Slite—Visby. Mycket svårt
hemsöktes Visby med omnejd samt sydvästra Gotland. I
1 Lovande begåvningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
