Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band V - 1. Sammanhängande kapitel - Krigets ekonomiska och moraliska verkningar - Från Karl XII:s försvar av Stralsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN KARL XlliS FÖRSVAR AV STRALSUND. 579
stadens brand anno 1710 hade förlorat nästan allt vad han
ägde, bönfaller postdirektören att hos regeringen utverka
befrielse för honom från redovisning för det årets postmedel.
För den händelse detta beviljas, lovar han »till ett litet
tacksamhetstecken en tunna gott sommarsmör». En annan
postmästare lovar år 1711 att i händelse av löneförhöjning
årligen dela med sig åt postdirektören, »så länge livet kvittrar
i min kropp och blodet röres i mina ådror», medan en tredje
nöjer sig med att mera allmänt antyda, att »Herr
Överdirektörens stora besvär ej skall förglömt bliva», en förespegling,
som ges under löfte om obrottslig tystlåtenhet. Som mutor
användes ävenledes lax och lammkött, tagel och vax, hampa,
lin och hermelinsskinn, havre och bovetegryn. Så att man
ser, att sätten voro mångahanda.
De anförda exemplen utgöra blott ett ringa urval ur
akterna; och det finns åtskilligt, som tyder på att mutsystemet
florerat lika kraftigt inom andra statens verk.
Från Karl XII:s försvar av Stralsund.
Sid. 236.
På hösten och vintern 1715 gjordes ej mindre än sju
försök att från Sverige undsätta Stralsund, men de misslyckades
av flere orsaker. Först och främst försvårades flottans
utrustning genom brist på proviant och övriga förnödenheter
samt sjuklighet bland besättningarna. Och sedan drevos
fartygen varje gång av motiga vindar tillbaka till
Karlskrona. Blott den sjunde gången, den 15 december, kom
undsättningsexpeditionen fram. Men då hade Stralsund fallit.
Den svenska flottan var dock ännu respektingivande. Hon
var i fråga om antalet fartyg överlägsen både den danska och
den ryska. Men betänkligt var, att Karl XII själv skulle
ha högsta ledningen av sjökriget, fast han själv var instängd
i en belägrad fästning och ej hade någon sjömilitär fackman
vid sin sida. Innan vederbörande befälhavare hunnit
inhämta konungens order om vad de skulle företa sig med sina
fartyg, hade mången gång situationen till sjös hunnit att
fullständigt förändras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
