Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band V - 1. Sammanhängande kapitel - Åländska kongressen 1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verket var från början riktat mot Danmark. Konungens
order om en marsch till Polen skulle blott ha haft till
syfte att vilseleda Sveriges fiender.
Den svenska utrikespolitikens problem komplicerades
emellertid år 1715 ytterligare i och med den hessiske prinsen
Fredriks förmälning med Karl XII:s yngre syster, Ulrika
Eleonora. Därigenom uppstod en tävlan mellan de hessiska
och de holstein-gottorpska intressena att vinna Karl XII
för sig. Hessarnes bemödanden gingo ut på att förmå
konungen till att ordna så, at.t Ulrika Eleonora finge sig
arvsrätt tillerkänd, fastän hon var gift. Den gällande
arvföreningen stadgade, att arvsrätt tillkom, näst efter kungahusets
manliga linje, den prinsessa, som »äldst och oförsedd» d. v. s.,
ogift, är. Här gällde det för hessiska hovet att slå hertig
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp ur brädet och följaktligen
att motarbeta hans inflytelserike landsman Görtz. Särskilt
befarade hessarne, att Görtz skulle vid fredsunderhandlingar
med tsaren eller Hannover genomdriva ett äktenskap mellan
Karl Fredrik och en rysk eller engelsk prinsessa och
därigenom tillförsäkra hertigen ett mäktigt utrikespolitiskt stöd.
Både under Stralsunds belägring och Karls fälttåg i Norge
voro prins Fredrik och hans far lantgreven mycket ängsliga
för att ifall Karl stupade, holsteinarne skulle begagna
tillfället att göra en kupp. Hessarne rådslogo också om vilka
åtgärder man skulle vidta i händelse av Karls plötsliga
frånfälle. Kampen mellan Hessen och Holstein-Gottorp hade
förts in i den svenska utrikespolitiken, långt innan man i
Sverige ännu talade om »holsteinska partiet»[1].
I den diskussion, som Hartman sålunda väckt till liv, är
man allmänt ense med honom om att de officiella diplomatiska
akterna från Karl XII:s och Görtz’ politiska verksamhet
ingalunda få tydas bokstavligt. Men den avgörande frågan är,
hur långt man skall gå i misstroende mot arkivmaterialet.
Här lurar den faran, att man lämnar fältet öppet för
hypoteser utan ända. Alla parter betona emellertid
nödvändigheten av en grundligare undersökning av det samtida
utländska arkivmaterialet, särskilt i vad som rör Karl XII:s
förbindelser med jakobiterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
