- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
18

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VI - 1. Sammanhängande kapitel - Emanuel Swedenborg och swedenborgarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

Emanuel Swedenborg och
sweden-borgarne.

Sid. 288: början av kapitlet och sid. 306.

Den framstående astronomen Nordenmark frånkänner i en
nyligen utkommen avhandling Swedenborg djupare kunskaper
— även efter sin tids förhållanden — i astronomi och
betecknar hans arbeten inom detta fack såsom varande »av ringa
värde». Nordenmark påvisar också »överdrifterna i den
beundran, som kommit Swedenborgs mycket oklara planetteori
till del i vida, ej astronomiska kretsar. Åsikten att
Swedenborg var svag i astronomi delades av Svante Arrhenius.

För matematik hade Swedenborg däremot en naturlig
begåvning. När han var 27 år gammal, fick han av en sådan
auktoritet som Polhem det vitsordet, att han var »en snabb
matematiker och ett skickligt ämne till mekaniska
vetenskaper». Men denna mångfrestande ande fick aldrig tid och
tillfälle att utveckla sina anlag inom detta fack. Trots detta
var Swedenborgs anseende som matematiker bland hans
samtida så stort, att han år 1724 blev erbjuden Uppsalaprofessuren
i ämnet. Enligt Gustaf Eneström, vår banbrytande forskare
inom matematikens historia, vittna också Swedenborgs
matematiska skrifter »om en för dåtida svenska förhållanden
ganska stor mångsidighet i avseende på matematiska kunskaper1
och en viss fyndighet vid deras användning men innehålla
icke något ur matematisk synpunkt egentligen nytt eller
värdefullt». Han hade tyvärr en benägenhet för hypotesmakeri
och matematiskt-filosofiska spekulationer, som icke visa sig
vara matematiskt genomförbara. Betänkliga äro också en
viss oklarhet i uttryckssättet ävensom åtskilliga räknefel,
somliga verkligt svåra. Dessa svagheter sammanhänga både
med arten av Swedenborgs begåvning och därmed, att »hans
matematiska studier från början icke bedrivits med önskvärd
grundlighet».

* *

*



1 Han ägde även insikter i analytisk geometri samt differential- och
integralkalkyler, vilka på hans tid voro föga kända i vårt land.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free