Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VI - 1. Sammanhängande kapitel - Karl Gustav Ekeberg och Linnés tebuskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL GUSTAV EKEBERG OCH LINNÉS TEBUSKAR. 27
Av de teplantor, som Ekeberg fört med sig hem från Kina,
skickade han först upp halva antalet — fjorton stycken —
till Uppsala. Men till blomsterkonungens stora bedrövelse
dogo de på vägen. Då tog fru Ekeberg hand om de
återstående exemplaren, vårdade dem på det ömmaste och
aktade dem under transporten för skakning genom att under
Lejonfisk, tecknad av kapten Ekeberg.
hela vagnsresan från Göteborg till Uppsala hålla den tunga
lådan, vari plantorna växte, i knät.
Trots alla omsorger fanns det emellertid efter två år blott
en planta kvar. Men när den blommade, blev Linnæus åter
förhoppningsfull. Ett par år därefter tycks han dock ha anat,
att även den skulle tyna bort, och hans farhågor besannades
med tiden.
Linnæus’ stora intresse för tebusken sammanhänger med
att teet på den tiden ansågs som ett riktigt livselixir. Den
man, som börjal med att lovprisa dess hälsobringande
egenskaper, var den store kurfurstens livmedikus Bontekoe, som
lärde, att så gott som alla sjukdomar vållades av för tjockt
blod. Ju mer blodet utspäddes, desto lättare skulle det kunna
löpa genom ådrorna, och desto bättre skulle människan motstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
