Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 1. Sammanhängande kapitel - Gustav III:s skärgårdsflotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
Värtan, där konungen själv kom ombord på slupen. Jag rodde
och sköt, for till lands, lade ut landgången, gjorde landstigning
med kanonen, avancerade och sköt under hela tiden. Därpå
retirerade jag och sköt, tills kanonen stod på sitt ställe i
slupen.»
Kungen var tydligen nöjd, ty han utnämnde Chapman på
stället till överstelöjtnant.
Sedan byggdes många kanonslupar för svenska
skärgårdsflottan, och det var icke att undra på, ty de erbjödo stora
Galären Seraphimsorden.
fördelar: de behövde endast 60 mans besättning, de erbjödo
fienden blott obetydlig skottyta och voro grundgående samt
lätta att manövrera.
Kanonslupen var en så god uppfinning, att den snart kom
i bruk även i andra länder. Spanjorerna använde den
exempelvis några år senare, vid Gibraltars belägring 1787.
Då Gustav III:s krig med Ryssland bröt ut, var emellertid
tillgången på fregatter, galärer, kanonjollar, kanonslupar och
kanonbarkasser för skärgårdsflottans räkning ej tillräcklig för
behovet. Man gick därför så långt, att man började söka
utnyttja »finnskutor» och ålandsskutor, »förbyggde» dem och
använde dem som transport-, sjuk- och chefsfartyg, ja även
som stridsfartyg. Snart upptäckte man dock, att detta blev
mera kostsamt än ändamålsenligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
