Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band VII
- 1. Sammanhängande kapitel
- Det andra slaget vid Svensksund
- Otto Henrik Nordenskjölds senare öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes publika byggnader, hennes täcka våningshus och
betydligare delen av hennes rikedom hava blivit ett rov för de
mest förtärande lågor, som historien ger exempel av», klagade
en »Carlskrona-Bo» i ett brev till utgivaren av »Allmänna
tidningar» ett par veckor efter katastrofen.
Otto Henrik Nordenskjölds senare öden.
Man skulle ha väntat sig, att Otto Henrik Nordenskjöld
efter freden 1790 av höga vederbörande rönt den
uppskattning och den uppmuntran, som hans insatser under kriget
onekligen gjort honom förtjänt av. Så blev emellertid
knappast fallet — tvärtom blev han förbigången vid befordringar.
En orsak härtill var naturligtvis, att den genomhederlige,
kärve Nordenskjöld ej alls var hovman. En annan
betydelsefull omständighet bör också påpekas: Nordenskjöld kunde
knappast utan att nedsätta hertig Karl påpeka sina egna
förtjänster under sjökriget. Hertigen kom sålunda för många
i samtiden att framstå som den store sjökrigaren, och på
1789 års riksdag fick han en betydande summa som ett slags
belöning för sina insatser som storamiral, medan den verklige
segraren, Nordenskjöld, sköts åt sidan. Ej att undra över,
att Nordenskjöld redan år 1798 anhöll om avsked. Senare
motiverade han detta med de på flottan vidtagna »nya och
många ändringarna av okunnogt folk».
När freden slutits, sökte sig den då 43-årige amiralen
med känd målmedvetenhet fram på en annan bana, där han
också visade sig som en både framsynt och dugande man.
Han inköpte Fårebo säteri norr om Oskarshamn. Det blev
en utmärkt affär. Den framstående sjöofficeren visade sig
vara god ekonom och en ännu duktigare jordbrukare. Han
stod tydligen i främsta ledet bland de godsägare, som i
början av 1800-talet förde den svenska jordbruksnäringen
framåt genom egna praktiska rön och genom livligt intresse för
lantbrukets vetenskapliga sidor. Nordenskjöld var en bland
stiftarne av Kalmar läns lanthushållningssällskap 1811 och
blev en av dess bärande krafter. Två år därefter kallades
den gamle amiralen till ledamot av den nyinrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0126.html
