- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
145

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VII - 1. Sammanhängande kapitel - Revolutionära stämningar vid årsskiftet 1808—9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

revolutionära stämningar vid årsskiftet 1808-9. 145

Revolutionära stämningar vid årsskiftet

1808—9.

Sid. 705 st. 1, 706 efter andra meningen och 714 st. 2.

Den anda av obstruktion mot Gustav IV Adolfs åtgärder,
som rådde inom ämbetsmannavärlden, tog sig inom vissa
kretsar så hetsiga uttryck som det resonemanget, att kriget
i Finland gärna fick »gå åt h—e», ty då kunde det ge
anledning till en önskvärd förändring i riksstyrelsen. Vid
årsskiftet 1808—9 tycks känslan av en förestående kris
allmänt ha behärskat sinnena i landet. Tegnér skriver från
Lund till sin svärfar: »Sedan mer än hälften av vår skånska
armé ligger sjuk, är den effektiva styrkan härstädes knappast
4,000 man. Rådstugan, kemisalen, kapellet och lasarettet
äro tagna till sjukhus, så att vi nu ha ej mindre än fyra
sådana. I Malmö äro ännu flere och mortaliteten gruvlig. —
Huru och när detta eländet skall slutas må Gud veta. Även
våra ivrigaste rojalister börja att vara bekymrade.» Med
anledning av den nya krigsgärd, som konungen påbjöd på
nyåret — femfaldiga bevillningsbeloppet. — utbrister han:
»Gud hjälpe oss alla, och Pappa isynnerhet i dessa yttersta
tider 1»

Det blev Finlands hjälte Adlercreutz, som skulle göra slut
på den ohållbara situationen. Men när han på nyåret 1809
kom till Stockholm, var det alis icke med tanke på att
avsätta en konung utan för att sköta sin hälsa och bevaka
finska arméns intressen. Det mottagande, han rönte av
huvudstadens befolkning, var kungligt. Var han visade sig,
blev han föremål för entusiastiska hyllningar. På teatern
hälsades han med handklappningar, och i tre veckors tid
höllo olika korporationer fester till hans ära. Det var en
annan bild av livet, än den han lämnat bakom sig i Torneå 1

Men mitt i festjublet fick han ett starkt intryck av
missnöjet med konungen, och uppmaningar riktades till honom
att ta ledningen av en revolution. I det längsta avböjde
dock Adlercreutz att vidta åtgärder, vilkas följder han själv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free