Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Bondeståndet och 1809 års regeringsform - Vem var egentligen Helga de la Brache?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEM VAR EGENTLIGEN HELGA DE LA BRACHE?
181
regeringsformen var det tydligen ingen som i hastigheten
tänkte på. Men så kan det gå till och måste det väl gå till
under revolutioner.
Sedan nu den segslitna tvistefrågan bragts ur världen,
beslöt adeln redan följande dag vissa nya eftergifter beträffande
privilegierna, präster och borgare likaså. Men den stora
skatteutjämningen — som visserligen ej längre kunde betraktas
som en privilegiefråga utan innebar ett extra krav från
bondeståndets sida — den hade man kvar som ett ofta utnyttjat
tvisteämne ända till år 1892.
Vem var egentligen Helga de la Brache?
Sid. 71 sist.
Carl Hallendorff har i den år 1924 utkomna volymen av
skildringar »Från Karl XY:s dagar» lämnat en intressant
framställning av problemet Helga de la Brache. Den är intressant
dels därför, att han sätter in spörsmålet i sitt samband med
1800-talets »pretendenttyp», dels också gör ett i det hela
synnerligen lyckat försök att med stöd av allt tillgängligt
källmaterial psykologiskt förklara Helga de la Brache. Hallendorff
liksom flere andra kritiska men sant mänskliga forskare äro
fullt övertygade om att Helga icke var någon medveten
be-dragerska; hon var överspänt romantisk och ytterligt ärelysten;
hon levde sig så in i sina —till en början mycket växlande —
storhetsdrömmar, att hon snart fullt och fast trodde på de
historier, hon i sin fantasi spunnit ihop; och slutligen togo
dessa föreställningar formen av fixa idéer på gränsen till
själssjukdom.
Vem Helga de la Brache var? Ett fattigt Stockholmsbarn,
Augusta Florentina Magnusson, dotter till en tullvaktmästare.
Hon var född 1817. I 20-årsåldern kom hon som hjälp till en
välbärgad grosshandlarefamilj i Stockholm och lyckades vinna
en av döttrarna i huset till så hängiven vän, att den unga
fröken för hennes skull övergav de sina och tillsammans med
Augusta lor till Åbo år 1844. Efter något års vistelse hos
släktingar där återkommo fröken ochhennes väninna till Sto ekholm.
Från det året finns en anteckning i Storkyrkoförsamlingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
