Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band VIII
- 1. Sammanhängande kapitel
- Sibuet
- Ferdinand von Gall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållandet »en absolut okunnighet om det onda». Ärlighet
och redbarhet fann han också vara svenska nationaldygder.
Blott på ett enda ställe — på värdshuset i Gefle — gjorde
värden ett försök till uppskörtning, vilket dock misslyckades.
På gästgivargården i Piteå satt han till bords med en
pensionerad kapten, som var fylld av politik och hat mot allt
vad ryskt hette. Den flytande förplägnaden steg mannen åt
huvudet, och han anförtrodde främlingen, att svenskarne
hade valt Karl Johan till tronföljare endast för att han skulle
återta Finland. Till slut räddade sig Sibuet från den gode
kaptenens långa utläggningar genom att ideligen skåla med
honom, tills han ramlade under bordet, så att fransmannen
själv kunde få några timmars vila.
* *
*
En vaken iakttagare av förhållandena i vårt land var
den tyske forstmannen
Ferdinand von Gall,
som vid samma tid reste kanalvägen från Göteborg till
Östergötland och därifrån landsvägen till Västerås, varifrån
han tog ångbåt till Stockholm. Efter två veckors vistelse
där reste han genom Dalarne, Värmland och Bohuslän
tillbaka till Göteborg. Han hör till de i stort sett belåtna
turisterna. »Vem», säger han, »har inte redan från tidigaste
barnaåren hört den svenska gästfriheten lovprisas i det
oändliga!» Och nu fann han dessa lovord i allt väsentligt fullt
berättigade. Denna gästfrihet mot främlingar anser han dock
ha sin förklaring inte bara i folkkaraktären utan också däri,
att i ett så glest befolkat och avsides beläget land som Sverige
äro främlingars besök mycket efterlängtade, därför att de
komma som ett avbrott i den stora ensamheten och föra
med sig färska nyheter från stora världen. Också fann han,
att svenskarne voro ett mäkta nyfiket folk. En av hans
skjutspojkar höll på att plåga livet ur honom genom sina
tusende frågor, vem han var, vart han ämnade sig, vad det
fanns i den kappsäcken och i den kofferten o. s. v. i det
oändliga. Och så skulle pojken förstås fingra på den fine herrns
käpp och paraply, hans pipa och fickur och ha riktigt noga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0246.html
