Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Samuel Laing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUEL LAING.
249
tillstånd än något annat folk i Europa. Förhållandevis äro
svenskarne mer omoraliska än t. o. m. engelsmännen i de tätt
befolkade industridistrikten.»
Detta fasaväekande faktum grundar Laing på sådana
statistiska uppgifter, som att under år 1835 var 140:e svensk
dömdes för någon förbrytelse. Detta är mer än tio gånger
så många fall som i Norge och mer än sju gånger så många
som i S torbritannien. T. o. m. i London, där på den tiden ett
invånarantal lika stort som 2/s av hela Sveriges var hoppackat,
utgjorde antalet dömda brottslingar ej mer än en på var
540:e invånare.
Och häpnadsväckande höga äro siffrorna för oäkta barn
i Sverige, nämligen omkring ett på 14 för hela landet och ett
på 2 å 3 för Stockholm, medan förhållandet i det illa
beryktade Paris ej är värre än ett oäkta barn på 5 och i London
ett på 38. »Varför», frågar han, »skall en huvudstad med
blott 80,000 invånare behöva vara till den grad
demoraliserad?» Det måste vara något fel på allmänna opinionen,
särskilt i storstaden, och Laing tror sig finna roten till det
onda däri, att man i Sverige sätter högre värde på tomma
titlar och privilegier än på sant moraliskt värde. I detta
land äro nämligen ej blott de högre samhällsklasserna utan
även städernas medelklass med sina skrån och gillen
privilegierade. — Laing har tydligtvis ej reda på ett så
väsentligt faktum som det, att man måste vara av äkta börd
för att få åtnjuta skråprivilegierna, d. v. s. bli
hantverksmästare.
Mera betydelse för de påpekade missförhållandena har
säkerligen en annan faktor, som Laing observerat, haft,
nämligen påverkan från Gustav III:s och hans bröders
lättfärdiga privat- och hovliv efter franskt mönster. Laing
konstaterar, att svenskarne yvas över att bli kallade
Nordens fransmän, men att den svenska medelklassen förmår
blott efterapa fransmännens sämre sidor. Och vilka
föredömen för ett folks moral äro väl sådana företeelser inom
rikets ledande stånd som sammansvärjningen mot Gustav III,
vilken resulterade i ett kungamord, eller Fersenska mordet
eller förräderiets spel på Sveaborg? »Är det underligt»,
utbrister han, »om detta folks moraliska karaktär skulle
vara den sämsta i Europa, då dess högsta stånd så full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
