- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / XI. Supplement II och register /
274

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Arbetsfördelningen i maskinkraftens tidevarv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hage i trakten. Tråden är av lin, som vuxit på en av byarnas
ägor, brutits där, rotats i bäcken, torkats i bastun, bråkats
och förvandlats till blånor. Klackjärnen ha smitts i smedjan
vid ett av socknens många vägskäl; och pliggen torde ha
täljts av skomakaren själv, medan lästerna äro tillverkade
inne i närmaste stad. De övriga verktygen ha producerats
inom längre eller kortare väghåll. Men allt är svenskt gods
och svenskt arbete. Skomakaren sitter vid bänken eller
plankorna, kränger ovanlädret om lästen, skär till sulan,
passar den efter bottnen, syr, pliggar, hamrar, gnider, polerar
så gott han kan; och han ger order åt lärpojken, föreskriver
regler för honom, ifall denne annars är med. Kängorna och
stövlarna kunna i alla händelser betraktas som en enda mans
alster.

Hur förhåller det sig med de skor, som i dag pryda och
skydda oss, och vilka utgått från en av vårt lands stora fabriker?
Hur ha de tillverkats?

Sulorna ha måhända burits av en svensk oxe. Troligare
är, att huden tillhörde ett sydamerikanskt kreatur och
sedermera fraktades till Gefle, där den bereddes med de
kemiska medel och med de maskiner, som utmärka det högst
utvecklade nutida garveriet. Ovanlädret är chevreau, som
flåddes från killingen i Indien och förädlades i Frankrike.
Foderväven är av bomull, skördad i en av den
nordamerikanska republikens sydstater; fårskinnsfodret har tagits från
en tacka, som sprang och bräkte i Nya Syd-wales, medan linet,
varav tråden spunnits, vuxit och hässjats i norra Irland.
Och allt detta såväl som annat stoff har i oförädlat eller
förädlat skick nått till Kumla eller Örebro. Det bragtes dit
av fartyg, järnvägar, motorvagnar. Det kommer såsom alstret
av deras arbete, vilka på västra och östra halvklotet, norr
och söder om linjen slaktat djur, klippt får, plockat bomull,
repat lin, garvat, spunnit, vävt, färgat, burit, dragit, lastat,
lossat, burit och smält järn- och kopparmalm, anlagt banor,
byggt ångare, tillverkat bilar. Grupperna, skockarna,
härskarorna ur skilda folk och stammar träda inför våra ögon,
växa, vidgas till oändligt vimmel. I fabrikerna stå maskinerna
med de olika namnen och skilda uppgifterna. De äro t. ex.
Goodyear eller bindsy-, sidspinnings-, översträcknings-,
avlappnings- och klackpåsättningsmaskiner o. s. v. Dessa tekniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/11/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free