Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band VIII - 1. Sammanhängande kapitel - Den svenska vattenbyggnadskonstens grand old man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
Den svenska vattenbyggnadskonstens grand
old man
är Johan Gustaf Richert, sonson till den berömde
lagmannen Johan Gabriel Richert, den svenska liberalismens
store lärofader.
År 1890 gjorde sig den då blott 33-årige ingenjören och
chefen för Göteborgs vattenledningsverk Johan Gustaf Richert
ett namn som banbrytare på sitt område genom en genialisk
lösning av stadens vattenfråga. Han fick nämligen sin
uppmärksamhet riktad på en artesisk grundvattenström, som går
fram genom Göta älvs dalgång, under ett geologiskt lager av
överst lera och därunder grus. Som emellertid detta
grundvatten ej var tillräckligt för stadens behov, kom Richert på
den idén att åstadkomma ett konstgjort bakteriefritt
grundvatten genom att leda in älvvatten i en bredvidliggande
sand-täkt och låta denna tjänstgöra som »naturfilter». Det
lyckades. Och så var Göteborgs dricksvattenfråga löst för lång tid
framåt.
Det lyckade resultatet med Richerts »grundvattenfabrik»
ledde till att ett flertal svenska samhällen anlitade den unge
ingenjören för lösningen av sina vattenledningsproblem.
Han fick en sådan mängd uppdrag rörande ej blott
vattenledningar utan även vattenavlopp och vattenkraftanläggningar,
att han lämnade sin fasta anställning i Göteborg och förlade
sin verksamhet till Stockholm som konsulterande ingenjör.
Det var ett djärvt steg, Richert tog, då han lämnade en
trygg anställning och tog sitt öde i egna händer. Men det
visade sig, att hans intuition hade lett honom rätt, ty arbetet
på hans byrå växte och växte, så att han måste skaffa sig
en mängd medarbetare. Och år 1902 ombildades Richerts
byrå till bolagsform under namnet
Vattenbyggnads-byrån. Under årens lopp har denna institution utvecklats
till en av Europas, kanske världens största konsulterande
ingenjörsbyråer och inom sitt område utfört flere tusen
uppdrag över hela jordklotet, ända borta i Kina och på Nya
Zeeland. Att redogöra för vad Vattenbyggnadsbyrån betytt
för vattenkraftanläggningarna i vårt land skulle vara det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
