Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - Hur det gick till, då representationsreformen genomfördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.
Hur det gick till, då representationsreformen
genomfördes.
Sid. 162 st. 3, första meningen.
Praktiskt taget alla skildringar av representationsreformen
gå ut ifrån, att reformen med ett slags naturnödvändighet
måste genomföras. Detta i sin tur medförde, enligt denna
uppfattning, att »så småningom» allt flera inom adeln och
prästeståndet blevo övertygade om att det var fåfängt att
spjärna mot udden. Om man närmare ser till, så visar det sig,
att den ena efter den andra av de vanliga historiska
framställningarna av reformens genomförande bygger på Louis De
Geers egen välskrivna men kanske något för lugnt och jämnt
framglidande berättelse i andra delen av hans »Minnen».
I själva verket äro händelsernas omskiftelser vid det stora
reformverkets genomförande mycket mer plötsliga och det
hela åtskilligt mer dramatiskt, än som framgår av denna
källskrift. En av reformens ivrigaste men samtidigt klokaste
och nyktraste vänner, den gamle Lars Johan Hierta, skrev
också några dagar efter vunnen seger till en av sina vänner,
att det var ett rent underverk, att det gick som det gick.
Så gott som allt intresse, samtidens lika väl som
eftervärldens, har emellertid fångats av den ståtliga men kanske litet
väl paradmässiga fyradagarsdebatten hos ridderskapet och
adeln. Den har omtalats och prisats i tidningarna; den är
lätt att få tag i genom protokollen,1 den har refererats i den
ena boken efter den andra — först och främst i De Geers
»Minnen» — och så har den väl mycket kommit att
undanskymma vad som verkligen skedde under det som syntes ske.
Man kan, om man så vill, betrakta detta som ett exempel
på att en enda, lätt tillgänglig och av olika skäl särskilt
lockande källa kommit att dominera på bekostnad av alla andra.
Och ändå är det visst icke någon svårutgrundlig hemlighet
som man avslöjar, om man konstaterar, att
representationsfrågan i verkligheten avgjordes under den vecka, som f ö r e-
1 Adeln lät trycka och sprida en särskild upplaga av debatterna
och reservationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
