Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - Från de gamla brukspatronernas och brukssmedernas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BRUKSPATRONERNAS OCH BRUKSSMEDERNAS TID. 435
göra. När patron en gång anmärkte på Hööks sätt att
utföra arbetet, fick han till svar: »Så har förmannen sagt, och
då blir det så.»
»Ja men jag säger, att du ska göra det på ett annat sätt»,
röt patron.
»Då är det nog bäst, att patron säger till förmannen först»,
svarade Höök och fortsatte lugnt sitt arbete.
Och var det fråga om nymodigheter på bruken, då reste de
gamla smederna borst. Det fick den nye smidesmästaren eller
smi’arn, som smederna kallade honom, på Horndals bruk
snart erfara. Smeden Stångberg hade en gång i tiden mist
sitt ena öga genom slaggstänk från hammaren, och nu ville
smi’arn få honom och hans kamrater att sätta på sig en
skyddsskärm av mässingsduk. »’Sådana har smederna på det
järnbruk i Tyskland, där jag arbetade’, förklarade smidesmästarn.
— ’Tror smi’arn’, sa’ Stångberg, ’att vi kan stå och arbeta
med en sån där lucka för ögonen? Och om dom gjorde det i
Tyskland, så låt dom hålla på; men det här det är Dalarna’,
sa’ Stångberg. Och så gick han tillbaks till härden. Men
så kom han ihåg, att han skulle säga en sak till, så han gick
tillbaka och sa’: ’Smi’arn’, sa’ han, ’Hedenström slog benet av
sig vid hammaren, så han har träben nu. Ska smi’arn göra
något plåtrör åt honom och sätta kring det andra benet,
utifall att och om det skulle hända nå’t.’ Men då gick smi’arn.»
Och smedshustrurna senl Sådana kärnkvinnor, som
många av dem voro, får man leta efter maken till. De hade
respekt med sig. Hur många vildbasare och slarvar ha de ej
gjort till duktiga och skötsamma karlar I
Intressant är det att med Johan-Olov Johanssons
bruksskildringar från Dalarne jämföra L. A. L e d i n s smedstyper
från västernorrländska järnbruk i boken »Gnistor» med en
del dråpliga scener ur dessa kraftkarlars liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>