Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - Den stora sågverksstrejken i Sundsvallstrakten 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅGVERKSSTREJKEN I SUNDSVALLSTRAKTEN 1879.
439
Den stora sågverksstrejken i
Sundsvallstrakten 1879.
Sid. 407 sista st.—sid. 408.
Orsaken till strejken var, att sågverksägarne på grund av
de dåliga tiderna på trävarumarknaden plötsligt sänkte
arbetarnes löner med 20 %, så att deras årsinkomster kommo att
ligga mellan omkring 350 och 750 kr., vartill kom fri bostad,
bränsle och läkarvård samt vid de flesta sågverken även ett
potatisland. Arbetet var orimligt hårt. Arbetstiden kunde
uppgå till 14 timmar om dagen. Plankbärarne, som hade
det tyngsta arbetet, brukade vara utslitna efter 6—8 år.
Och ändå utvaldes därtill de kraftigaste karlarne. Men länge
hade de ej varit under träloket, förrän de buro slavmärket:
den snedvridna kroppen med ena axeln uppskjutande, det
insjunkna bröstet och den gråbleka hyn, vittnade om allmän
överansträngning.
Arbetarbostäderna voro på flere ställen ohyggliga med
trasiga fönsterrutor och myllrande vägglöss och kackerlackor.
Härtill kom ett i hög grad osunt inneboendesystem. Dock
är det orättvist att —- som till följd av vilseledande
källupp-gifter skett i bd IX sid. 408 st. 1 — beteckna
bostadsförhållandena vid Sunds sågverk som avskräckande exempel.
Påståendet att 36 familjer voro hoppackade i var sitt lilla rum
härrör från en dåtida tidning; men faktum är, att före strejken
hade nya arbetarbostäder uppförts, vilka hörde till de bästa
i hela sågverksdistriktet. Disponenten, som var son till en
enkel småbonde, hade släktingar anställda som arbetare vid
verket, och en av hans egna systrar var gift med en av dessa
arbetare.
Från samma vilseledande pressalster härrör uppgiften om
disponentens »slottslika bostad med tjugu rum». Faktiskt
innehöll disponentbostaden även kontor, och de övriga rummen
voro välbehövliga för ett hushåll, som bestod av
disponentens stora familj, tjänstefolk och tre bokhållare, inalles ett
tjugutal människor. Dessutom var det på den tiden
nödvändigt med åtminstone något gästrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
