Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IX - 1. Sammanhängande kapitel - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYGIENISKA SAMHÄLLSFRÅGOR.
451
byta ut de hälsovådliga, stinkande gårdsavträdena och de
luftförpestande torvströklosetterna mot vattenklosetter!
Bland industriarbetarne har även den förbättrade
hygienen inom fabrikerna haft ett välgörande inflytande på
hälsotillståndet.
Gå vi sedan till de framsteg inom
läkarvetenskapen, som kommit sjuk- och hälsovården till godo, så
äro dessa av så många olika slag, att vi här få inskränka
oss till att utöver vad i bd IX sagts peka på sådana i
ögonen fallande företeelser som fullkomningen av
röntgenfotograferingen samt s. k. genomlysning, tack vare vilka
möjligheterna att i tid ställa en säker diagnos ha blivit
ojämförligen mycket större än förr. Därigenom kan
behandlingen av en mängd sjukdomar från början få en effektiv
inriktning och en mängd misstag därvidlag undvikas.
Men när man tänker på den väldiga apparat, som den
svenska sjukhusvården nu växt ut till, och på vår stora,
högtstående sjuksköterskekår, utan vilken denna
samhälls-gagnande uppgift vore omöjlig att genomföra, så häpnar
man över hur sent sjukvården organiserades i vårt land.
Serafimerlasarettet i Stockholm inrättades först år 1751
och då med åtta(!) vårdplatser. Sedan nöjde man sig i över
ett halvt sekel med detta antal. Akademiska sjukhuset i
Uppsala, som började sin verksamhet år 1717 med — f y r a (!)
vårdplatser, undergick först på 1830-talet en »betydlig
utvidgning», som bestod i att antalet sjuksängar ökades till fyrtio.
Vad kampen mot de smittosamma sjukdomarna beträffar,
har särskilt behandlingen av den fruktade folksjukdomen
tuberkulos givit fortsatta glädjande resultat. Högst
betydelsefulla försvarsverk i kampen mot denna fiende äro de
stora länssanatorierna. De sjuka få där sakkunnig vård och
lära sig sådana hygieniska vanor, att de ej bli smittofarliga
för sin omgivning. Följden har också blivit, att dödligheten
i lungsot sedan tiden omkring sekelskiftet, då de första stora
sanatorierna anlades, minskats med nära 50 %. Städerna
med deras starkt förbättrade hygieniska förhållanden visa
en starkare nedgång i dessa sjukdomsfall än landsbygden.
Faktiskt är dödligheten i lungsot numera förhållandevis ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
