5 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten Gustav Eriksson Vasa - När nöden var som störst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustav Vasas intåg i Stockholm midsommarafton 1523.

Målning av Carl Larsson.

När nöden var som störst.

»Herr Sten, den trogne Sture,
han föll vid Åsunda sjö.
Och om mig så vingar bure,
nu flöge jag dit att dö.
När slagen han låg på båren
och yrsnön lekte i såren,
de sina han blitt såg an.
»Vi bleknen I män för döden?
Friskt mod! Ty, när störst är nöden,
nog finner väl Gud sin man.»
Edvard Bäckström.

Kristian II var på hemfärd från Stockholm till
Köpenhamn. Blodbesudlad var hans väg, och ett
folks förbannelser följde honom. Men han kände
tillfredsställelsen att ha lyckats, lyckats med vad hans
företrädare under ett århundrade icke förmått: att kväsa
Sveriges styvnackade folk. Alltsedan slutet av
1300-talet hade Danmarks regenter satt som ett huvudmål för
sin politik att sträcka ut sin makt även över Sverige. Gång
på gång hade de lyckats tillknyta unionsbandet, men blott
en, unionens stiftare, den stora drottning Margareta, hade
lyckats för längre tid hålla det starkt. Den djupast

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/2/0007.html

		Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 / 5 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|