Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Svenska kyrkans store reformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tåg ut hans lemmar längre och längre, eller vägrade man
honom vatten, tills den brännande törsten tvingade honom
att taga på sig det brott, varför han anklagades. Ibland
sammanpressade man med tumskruvar hans lemmar, så att
benen krossades, eller man band fast honom i vågrät
ställning och lät vatten, droppe efter droppe, högt uppifrån
falla ned på hans mage, eller man stänkte kokhett vatten
på honom. — Kraftigt talade Olavus Petri mot alla dessa
olika pinomedel — hela tvåhundrafemtio år, innan tortyren
avskaffades i vårt land. »Efter den bekännelse, som en
varder pint och plågad till, skall ingen dömas», sade han. »Ty
ofta sker, att många bekänna det, som aldrig skedde, för den
pinas skull de lida.»
Allvarligt manande säger han om domarens ansvar: »En
domare skall först besinna, att han är en Guds befallningsman
och det ämbete han förer, det hörer Gudi till och icke
honom själv. Och därför skall domaren se sig visligen före,
att han icke på Guds vägnar dömer en falsk dom. Desslikes
skall han ock besinna, att domarämbetet är till den menige
mans bästa insatt och icke för domarens eget bästa. Och
därför skall han bruka det den menige man, och icke sig själv,
till godo. Ty domaren är för den menige mans skull och
icke den menige man för domarens skull.» Än i dag stå
Olavus Petris ädla och kärnfulla domarregler som inledning
till vår lagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
