Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Det stora avgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till marknader o. dyl., liksom han fordom vänt sig till
menigheten på kyrkvallarna i Dalarne. Han försökte då även tala
förstånd med sina svenskar i religiösa ting. Om ett sådant
tillfälle, när han vid Eriksmässan — den stora marknaden
den 18 maj — år 1526 höll »burspråk» med allmogen på
Uppsala högar, berättar Peder Svart: »Ibland annat klagade
han däröver, att här voro för månge lata och onyttige präster
i riket. Ävenså vore vart kloster fullstoppat med munkar,
vilke alle där vore föga annat än som en ohyra, de där
förtärde ypperste grödan av landet. Sporde fördenskull, om
de icke hölle skäligt, att han måtte mönstra dem. De där
lärde vore och duglige till att predika, dem ville han väl
försörja med gott underhåll. Men de andre onyttige
brödsäckar måtte väl se sig om och nära sig uti sin ännessvett,
som Gud befallt hade, och i sitt rum låta komma fattiga,
sjuka, halta, blinda och förlamade människor. Men då
ropade allmogen, att de ville behålla sina munkar, efter de
skulle själva föda och fodra dem. Så lät han då bliva’t
därvid den gången.»
Allmogen kände nog så, som Olavus Petris moder en gång
uttryckte sig. Sonen frågade henne, om hon förstod de
latinska bönerna, eftersom de voro henne så kära. »Icke
förstår jag dem», svarade hon, »men då jag hör dem, beder jag
andäktigt till Gud, att de måtte behaga honom, vilket jag
icke tvivlar på.» — Ja, det stora flertalet tog nog saken ännu
enklare. De sågo i de kyrkliga ceremonierna, i den
obegripliga latinska mässan, i sakramenten från döpelsen till
sista smörjelsen, i korstecken och vigvatten idel magiska,
av Gud gillade skyddsmedel mot djävulen och hans anhang
av jättar och troll och häxor. Den hjälpen ville man inte
försaka, nej inte för aldrig det. — Ännu egendomligare
verkar det att höra allmogen inom Västerås’ stift klaga
över att deras biskop inte uppträdde med tillräckligt stort
följe av väpnade krigare! Det förtröt dem kantänka, att deras
biskop inte skulle visa sig på styva linan lika bra som
östgötarnes bisp. Man ser, det var ingen lättvindig sak att
frigöra ett trögt folk ur sådana ingrodda föreställningar.
Gustav hade emellertid företagit ett par djärva åtgärder
mot kyrkan. Han hade avsatt motsträviga prelater, han
hade utkrävt skatt av kyrkor och kloster, han hade tagit sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
