Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Det stora avgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu på de bojor, varmed den romerska kyrkan betungat människorna.
Särskilt gällde det kyrkans rätt till böter för brott mot
den kanoniska lagen. Så bestämdes: »För helgdagsbrott tage
ingen penningar, för det någon arbetar om helgedagar i
andtimmar och fisklek, ej heller för det att han skjuter sig en fågel i
skogen.» Vidare stadgades: »Händer att fästman lägrar sin piga
eller lagfästa hustru, [1] böte där intet före, efter emellan dem är
rätt äktenskap för Gudi. Övergiver han henne, straffas efter
lagen.» Det var ett erkännande av att äktenskapet under
förutsättning av laga trolovning är »fast och giltigt utan vigsel»,
såsom Sveriges förste protestantiske ärkebiskop uttalar sig.
Uppenbart är, som sagt, att Gustav haft ett kraftigt stöd
icke blott hos borgare och bönder, såsom intrycket blir av
Peder Svarts skildring, utan även hos en del av adeln, som
stod emot »herr Ture och hans parti». De motspänstige och
tveksamma inom detta stånd ha liksom de mera klarsynta
bland kyrkans män tydligtvis påverkats genom allmogens
otåliga yrkande på att äntligen få något avgörande, så att
man sluppe ligga hemifrån längre — det var ju midsommartid
och mitt i höbärgningen. Det var ett yrkande som ideligen
återkommer inom bondeståndet vid riksdagarna.
Adeln hade också ett särskilt intresse av att reformen
genomfördes. Det framgår av den punkt i riksdagsbeslutet,
där det bestämdes, att adelsmännen, för att kunna fylla
sin uppgift vid rikets försvar, skulle återfå alla de gods,
som deras släktingar skänkt till kyrkor eller kloster
sedan år 1454. Utsikten till denna vinst har
otvivelaktigt sporrat adeln att medverka till 1527 års
genomgripande omvälvning inom det svenska samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
