Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Det stora avgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stanken på Danviken blev i längden så svår, att mer än
en av dess präster ej förmådde härda ut där. En starkt
bidragande orsak torde de spetälske ha varit. För dem
föreskrevs i Gustav Adolfs reglemente för Danviken: »Ingen
spetälsk skall fördrista sig med några andra i hospitalet
umgänge hava eller att gå i byn eller på marken, utan
allenast hålla sig i sin stuga.» Behövde dessa arma människor
få något köpt åt sig i staden, skulle pengarna »först i vatten
läggas», innan budet tog dem; och vid återkomsten skulle
denne lägga det köpta framför den sjuke men fick ingalunda
gå in i hans rum.
I början av 1700-talet blevo de, som voro behäftade med
»franska sjukan», skilda från de övriga och bodde sedan i ett
särskilt kurhus, varifrån de veneriskt sjuka år 1814
överflyttades till det då nybyggda kurhuset på Kungsholmen.
Mot 1700-talets slut uppbyggdes ett särskilt dårhus vid
Danviken för dem, som voro »konstiga» och »tokiga», till
vilka man ej sällan räknade även misshagliga »svärmeandar,
kättare och villolärare». År 1861 överflyttades dåravdelningen
till Konradsberg mot ett årligt penningbidrag från
Danviken. Övriga sjukvårdsuppgifter av mera krävande
art ha under tidernas lopp övergått till de allmänna
sjukhusen.
Vid 1700-talets mitt upphörde även Danvikens uppgift
att sörja för fattigvården, i och med det att
Stockholmsförsamlingarna uppförde sina särskilda fattighus. Numera
återstår alltså av stiftelsens många uppgifter endast den att
»vårda sådana ofärdiga, åldriga, bräckliga eller värnlösa
personer, som äro oförmögna att eljest sig vårda och
underhålla, ehuru de med någon egen tillgång eller genom andras
tillfälliga välgörenhet kunna i mer eller mindre grad bidraga
till sitt uppehälle».
Föreståndarne för Danviken voro ursprungligen två; senare
ökades deras antal till tre. De skulle vara »goda och
oberyktade män; och skola de», heter det i Danvikens skrå, »göra
deras ed däruppå, att de vilja vara hospitalet hulde och
trogne». Närmast under sig hade de en syssloman. Därtill
skulle utses »en sådan man, som de fattige kär haver, den
där ock vill leva och dö med dem i hospitalen, om man en
sådan bekomma kan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
