Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett nytt befrielsekrig - Gustav vågar bjuda det mäktiga Lybeck spetsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han fann en bundsförvant i Danmark. Orsaken därtill var
följande. I själva verket var Lybeck ej längre så mäktigt
som fordom. Den tid var förbi, då det var huvudstad för hela
Hansan. Ty redan i början av 1400-talet hade hansestäderna
vid Nordsjön söndrat sig från Östersjöstäderna, som ville
behålla all handel på Östersjön för sig själva. Efter
Amerikas upptäckt i slutet av 1400-talet drog sig världshandeln
väster ut till fördel för städerna vid Atlanten. Lybeck kom
nu att ligga liksom i en avkrok av världen. Men så mycket
ivrigare ansträngde sig staden att behålla makten över de
nordiska rikena, ty därpå berodde nu Lybecks välstånd.
När Fredrik I dog, 1533, funno lybeckarne tillfället gynnsamt
att för framtiden befästa sitt herravälde i Norden. De
förbundo sig med upproriska danska borgare och bönder mot
Fredriks son Kristian III, som hade adelsmännen till
anhängare, samt lovade att åter uppsätta folkets vän och
adelns fiende Kristian II på tronen. Lybecks egentliga avsikt
med alltsammans var att underhålla den inbördes
tvedräkten i Danmark för att kunna taga Köpenhamn och Malmö
för egen räkning. På detta sätt skulle Lybeck bli herre över
Öresund, huvudvägen till Östersjön.
Nu hade Gustav I och Kristian III fått en gemensam fiende,
mot vilken de enades i ett förbund. Vid underrättelsen
därom gav sig stämningen i Lybeck uttryck i följande ord,
som finnas antecknade på ett utdrag ur den svensk-danska
överenskommelsen, vilket sändes till hansestaden Rostock:
»Här följer ett utdrag av det förbund, som de okristliga
skälmarne och bovarne riksrådet i Danmark och Norge
gjort med tyrannen och blodhunden konungen i Sverige.»
Den forne »ängeln» hade, som man ser, fått ett annat namn.
Nu längtade Lybecks ledande män efter en ljuv hämnd på
honom. Ett redskap trodde de sig ha funnit i Kristina
Gyllenstiernas andre son, Svante Sture, som vid denna tid
utbildades i ridderliga idrotter hos Gustav Vasas svärfader,
hertigen av Sachsen-Lauenburg. Ynglingen blev med list
lockad till en stad nära Lybeck. Där uppenbarar sig i hans
härbärge en av Lybecks dåvarande styresmän, en äventyrare vid
namn Marcus Meyer, som fordom varit grovsmed i Hamburg
men genom sitt ståtliga yttre tjusat till en lybsk borgmästaränka,
så att hon räckt honom sin hand, därmed förhjälpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
