Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldshärskartag - Dackefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därföre have Vi nu med Vårt älskelige riksens råd
beslutat, att efter denna dag ingalunda tillstädjas skall, att några
oxar eller hästar drivas här av landet. Och förbjuda Vi härmed
envar att djärvas göra mot detta Vårt förbud vid sin hals
till görandes. [1]
Desslikes have Vi ock tillförene låtit Vårt brev utgå, att
ingen skall sälja ett par gilla oxar dyrare än till sexton mark
danska, [2] vilket påbud Vi ock ännu vilje att man skall hålla,
så att vilken som säljer eller köper dyrare, han skall hava
förverkat det han köpte och sålde och därtill fyratio mark.
Och bjude Vi strängeligen Våre fogdar och ämbetsmän, att
de hava där grann akt [3] uppå, att desse Våre bud
obrottsligen hållna varda, vid Vår ogunst och vrede.»
Deras egna hemmafödda oxar, som de i möda och försakelse
fostrat upp — dem skulle de inte få sälja där de betaltes
bäst, bara för att folk i Stockholm och i andra landsändar
skulle få billigare pris på kött och dragare!
Därtill klagade smålänningarne över att fogdarne alltjämt
behandlade fattiga män illa och lade sig i allt deras görande
och låtande, så att t. ex. en fattig man »förhatades av
fogdarne för gode byggnader och sades, att han på prål och värn [4]
byggt hade». Vidare ökades skatterna, särskilt ollonfläsket,
vilket skulle utgå med ej mindre än vart femte svin, som
gick i ollonskog. Och så fick ju bonden ej röra bokskogen,
som dock var skadlig för åkern; och den som högg »en ringa
ekeskog» till byggning eller annat, bötfälldes till 40 mark.
Till allt detta kom kyrkoplundringen. Det blev droppen,
som kom det bräddfulla kärlet att rinna över. »Det var snart
så ljuvt att gå uti en öde skog som i en kyrka», klagade man.
Bönderna fordrade, att mässan skulle hållas på latin, efter
som »gammalt och fornt» hade varit, ty annars kunde »ett
barn ju snart vid en dyngevagn vissla en mässa fram».
Missnöjet underblåstes av »en hop förrädelige präster nere i Växjö
och flerstädes där omkring. De predikade intet gott in i
allmogen», säger Per Brahe.
Så visade det sig, som Gustav yttrar i ett brev till menige
man, vilket upplästes vid Eriksmässemarknad i Uppsala
1543, att smålänningarne icke kunde »lida den sannskyldige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
