Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldshärskartag - Dackefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissa småländska härad. Dessa brev upplästes i landsändarna
på nyåret 1543:
»Vi have förstått, att ett allmänneligit tal är uppkommet,
att allmogen begärer det, som gammalt och fornt varit
haver, menandes därmed förminskning uppå skatten och
andre utlagor, förhoppandes sig därigenom att komma till
store friheter och gott bestånd.
När allmogen riksens ränta [1] så förminska vill, havandes
icke akt uppå tiden och lägenheten, så vill det härefter följa,
att man litet hovfolk [2] bekommer i riket. Därigenom
skulle riksens fiender en god tillgång till riket igen bekomma
— som gammalt och fornt varit haver!
Vi have i stället låtit Oss till hjärtat gå den store skada
och fördärv, som riket förr övergånget är med rov, mord och
brand. Och haver Oss så tyckt nyttigt och för en god ny
sedvana vara, att riket förstärkt bliva måtte med väldigt,
gott, dugeligit krigsfolk, item [3] med väldige och sköne
örlogsskepp, desslikes dråpelige bössor och värjor, hästar och harnesk
och andre krigstillbehöringar, vilket icke gammal
sedvana före Oss varit haver! Och hoppas Vi därigenom
icke hava förtjänt någon otack för sådane nye sedvanor.
Och till sådan dråpelig hop krigsfolk tillhörer en stor
utläggning, [4] mycket större, än hon efter gammal sedvana varit
haver, det man intet betänka vill utan ropar alltid
’gammal sedvana’. Så är allmogens mening detta, att de vilja
vara försvarade för fienderne och där litit uppå kosta,
såsom ett gammalt ord är, att ’man vill gärna hava en varm
stuga, men man vill icke bryta vedekasten’. [5]
Den tid de gamle sedvänjor rådde, höll man ganska
ringa folk, item en hop skärjebåtar [6] och annat
prackeri, [7] där varken hjälp eller tröst med följde. Vad gagn riket utav sådane gamle sedvanor hade, det give
Vi eder själve till att betänka. Ja, detta är det
gagn, som riket därutav hade. Först: köpmännen, som
riket tillföra skulle salt, humle, kläde och andra
nödtorfter, blevo rövade till skepp och gods; folket kastades
över bord och dränktes som hundar. Efter alle gamle
sedvanor skola räknas gode, tyckes Oss likväl, efter Vårt förstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
