179 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - »Han som vårt Sverige murat från grund och till tak»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Särskilt fann han, att mycken skog onödigt förstördes genom
opraktisk kolning. Därför skaffade han från Finland personer,
som skulle lära allmogen denna konst. En sådan man
var »Peter tjärbrännare», som kände till nya metoder för både
kolning och tjärbränning. »Sågkvarnar» voro även en nyhet,
för vilken man i sågverkens land har Gustav Vasa att tacka.

Utförseln av skogsprodukter blev under Gustavs regering
mer och mer betydande. Så exporterades från Lödöse och
Älvsborg år 1546 bl. a. 6,700 stycken masur, ektimmer och
stolpar, 12,600 tolfter sågbräder, 43,000 stycken läkter och
sparrar samt 387 tunnor nötter. Från Kalmar utfördes år
1550 ej mindre än 331,520 stycken sparrar, läkter och
spiror, 1,923 tolfter sågbräder m.m. samt 2,224 tunnor tjära.

Som bevis på konungens intresse för

Jakten

må anföras följande befallning, som år 1538 utgick till
ståthållare och andra konungens män i Västergötland: »Som I
väl minnens, är utav Oss och menige riksens råd överenskommet
och samtyckt, att några år framåt skulle här uti riket
hjort och hind fridlysta vara, på det de åter igen förökas
måtte, efter de så otillbörligen nu i mång år slagne och utödde
äro, besynnerligen [1] av de krypeskyttar, som skjuta mycket
djur. Och den drygaste parten kommer ingen till gagns,
utan löpa de ut i mossar och kärr och ruttna bort, dem själve,
som sådan jakt bruka, till litet gagn och meniga riket till
stor skada.

Så förundrar oss icke litet, att vad som ena gången
överenskommet och samtyckt bliver, icke yttermera skall hållas,
ännu sker. Fördenskull är ännu Vår vilja, att I och flere
där i Västergötland villen vara allvarligen betänkte uppå
att låta härefter hjort och hind bliva fridlysta, och
besynnerligen att de krypeskyttar måge äntligen och platt bliva
avskaffade, så framt I och flere där i landet viljen göra det Oss
ljuvt och behageligit är.»

Till menige man i Öster- och Västerrekarne skrev konungen
år 1548: »I haven, käre dannemän, ofta nog tlllförene

[1] I synnerhet.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/2/0181.html

		Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 / 179 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|