Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - »Han som vårt Sverige murat från grund och till tak»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Dannemora gruvor erfor Gustav att arbetarne voro
alltför mycket begivna på starka drycker. År 1537 skrev
han av denna anledning till sin fogde: »Var du ock kunde
bringa upp några gode ämbetsmän, [1] plåtslagare,
guldsmeder eller andra kunstenärer, de där inge bierhalsar [2] vore,
då kunde de visserligen förtjäna här i landet stora pengar.»
Men smederna tyckas ha haft en osläckelig törst, ty
elva år senare måste kung Gösta tillställa sin fogde ett
varnande brev mot »de dryckesbröder vid Dannemora»; och av
förteckningen på utgifter för gruvan synes, att bland andra
nödvändighetsartiklar, som för bergets behov måste anskaffas,
även förekomma fem par fotblackar och handklovar.
När konungen fick höra, att det i Marks och Kinds härad i
Västergötland skulle finnas »någre unge karlar, som kunna väl
med smidearbete umgå och därtill benägne äro», så skrev han
till ståthållaren därstädes, Gustav Olofsson Stenbock, att låta
konungen bekomma några sådana till sitt behov, »både till
rörsmeder, [3] klensmeder och andre». Han ämnade »låta dem
lära och undervisa ytterligare, låtandes dem desslikes efter
skäligt vis underhålla efter som de kunna göra tjänst till».
Som exempel på hur landsfadern höll efter allmogen i
deras smidesarbete må anföras följande varningsbrev till
bönderna i Lerbäcks socken i Närke år 1550: »Vi have förstått,
käre dannemän, att meste parten av eder i Lerbäcks socken
av ont, rött järn mycket stål smida bruken, det mycket
slemmare och mindre är än det stål de kringliggande
stålbergsmän vid Hammar, Godegård och Hällestadberg smida
pläga. Därigenom bliver det goda stål, som förenämnde
bergsmän utav gott järn smida, vanvördat och förkastat
av dem som det köpa skola, så att de det med ingen
fördel avyttra kunna, det Oss och kronan är till en stor
skada. Därföre är Vår vilje och befallning, att ingen efter
denne dag av samme onde röde järn stål smida skall, vid
Vårt högsta straff och ogunst.»
Till en fogde i Östergötland avgick år 1544 följande skrivelse:
»Du skall veta, Nils, att Vi have fått en hop stålbågar
hit upp, som de två ståtbågesmeder i Vadstena till Vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>