Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfadern - Landsfadern, som skulle allting bestyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av samme folk göra Oss så föga gagn, och kunde Vi fördenskull
väl lida, att man hölle något mindre av slikt onyttigt
sällskap och besynnerligen de månge kockar, smeder och
annat slikt parti. Gud vet dock, vad gagn de göra, efter det
måtte vara ett dråpeligt smide, där de stå en 20 eller 24
grovsmeder hele året igenom och det ena året efter det andra,
och aldrig skall någon tid något bottna.» Därför förmanade
han ståthållaren att »icke hålla där så svår och dråpelig
förtäring, och synnerligen det myckne onyttige ämbetsfolk». [1]
Från samma år är slutligen följande skrapa till fogden på
Linköpings slott: »Du må vara förtänkt uti, att där på gården
hålles en måttelig förtäring, efter Vi icke till sinnes äre låta
hålla där något slampamp eller månge herregästabud, utan
allenast att du håller där sex eller åtta legodrängar och
några konor, varmed avelen och gårdsens arbete nöjaktigt
bestås kan; annan förtäring vilje Vi där icke hava, varken
med borgeläger eller eljest. Där rätta dig fullt och fast efter!»
Ofta äro dock skraporna kryddade med en humor, som
låter oss ana ett stilla leende i landsfaderns bistra anlete,
såsom när han i maj 1556 skrev till slottsskrivaren i
Stockholm, efter att förgäves ha väntat på underrättelser från
honom: »Vi kunne icke förstå, hur det haver sig [2] med dig,
anten du äst kommen in uti något berg och haver där blivit
förhållen en tid lång, eller att någre käringar hava dig så
trollat, att du haver mist minne och förnuft, eller ock att
fingrarne äro dig skamferade [3], item munnen så tillsömmad
och händerne sammanbundne, att du icke mera varken tala
eller skriva kan.» Nu måste han emellertid genast lämna
konungen en del besked, »så framt Vi icke skole bliva
förorsakade att tala dig något annorledes till om samma din
oaktsamhet. Därefter må du veta att rätta dig!»
En fogde i Östergötland erhöll följande kosteliga maningsord
från sin herre och konung: »Vi have förnummit, att du
mycket trägen äst på råjakt [4] och henne så idkeligen brukar,
att där i landet snart icke ett rådjur finnas kan, därutinnan
Vi intet behag hava. Så vilje och bjude Vi dig, att du
härefter sådan jakt förskona vill, vänjandes dig också till
annan mat, som är fläsk och kokött, och icke alltid råkött.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
