Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ovädersmoln i öster och söder - Ryska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fastade och levde gudeligen, så att han i den tid ingen handel
företaga plägade».
Den 2 april ledde emellertid underhandlingarna till en fred
på 40 år. Fredstraktaten var uppsatt i den vanliga
övermodiga ryska stilen. Det hette, att svenske konungen genom
sina sändebud hade »bönfallit tsaren att avlägga sin vrede
över att svenskarne vid gränsen hade förbrutit fredsbrevet»,
och att tsaren hade »benådat» den svenske konungen och befallt
sina ståthållare i Novgorod att hålla fred med honom i 40
år. Gustav Vasa brydde sig dock ej om det förödmjukande i
ordalagen. Han var bara nöjd att ha fått fred igen.
Anledningen till att tsaren blivit fredligt stämd var den, att han
hade planer på ett annat land, som lockade hans
erövringslystnad. Men därtill återkomma vi i annat sammanhang.
På hösten 1556 hade Gustav avsänt en beskickning till
England för att söka göra slut på den handel, som nyss börjat
mellan detta land och Ryssland över Dvina vid Norra
ishavet. England regerades då av Maria, som för sina
förföljelser mot protestanterna blivit kallad »den blodiga».
Sändebuden hade i uppdrag att inför henne framhålla, hurusom
»emellan desse tu höglovlige konungariken Sverige och
Engeland hade utav ålder och besynnerligen för någre hundrade år
sedan varit en stor vänskap, handel och vandel, så att bägge
rikenas inbyggare hade sig därigenom ganska rikeligen
förbättrat, såsom utav gamle historier och eljest nogsamt
bevisligit var». Dessa förbindelser skulle svenske konungen
ingenting ha emot att stärka genom handelsförmåner för
engelsmännen, om han kunde räkna på liknande fördelar för sina
undersåtar i England. Men nu utgjorde den engelska
seglationen på Ryssland runt Norge ett hinder, enär ryssarne
därigenom erhölle allehanda varor, genom vilka de bleve
»förstärkte och uppväckte till att göra alle omliggande
herrar, furstar, land och städer skada och fördärv».
Nu kunde konungen dock ej tänka sig annat, än att denna
handel på Ryssland kommit till stånd därför att man i
England ej kände till, hur Ryssland var sinnat mot sina
grannar. Men han ville ej dölja för drottning Maria, att »ett
ärftligt och inbundet hat och ondska haver alltid varit uti
de ryssar, som kallas muskoviter», mot både svenskarne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
