Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gamle kung Göstas sista tid
- Familjesorger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Familjesorger.
»Så ensligt och tomt det blivit
i Mälareborg;
sin fader den vilde Erik
gjort blödande sorg.
Den starke, som frälst ett rike,
ei kunde sitt lamm,
sin fagra Cecilia, skydda
för ofärd och skam.»
Carl Snoilsky.
När kung Gösta närmade sig sextiotalet, »begynte
han både till karskheten och starkheten mäkta förfalla»,
såsom hans själasörjare, kyrkoherden mäster
Hans, skriver. Lynnet fördystrades, och hans kära luta skänkte
honom ej mera någon glädje. Juldagen 1554 skriver han till
sönerna Erik och Johan: »Vi skicke eder tillbaka igen de
trumpetare och andre spelmän, vilka I haven låtit till Oss förskicka,
ty efter Vi nu så till ålders komne äro, have ock något, som
makt ligger oppå, till att betänka, kunne Vi fördenskull icke
stor lust hava till något instrument eller musica utan se hellre,
att I bruken samme musica eder till vällust och glädje, efter
hon ock eder tjänligare är än Oss.»
Allt oftare klagade han, att han kände sig »fast trött och
svag både i huvudet, ögonen och eljest, så att han ej längre
förmådde draga så svårt arbete, som han dittills gjort för
meniga Sveriges bästa». Han kallade sig »en utarbetad herre».
»Anno 1557 och 1558», berättar mäster Hans, »begynte
Hans Kongl. Maj:t mycket låta sig höra ängslas — såsom
allom sker med ålderen — om riksens välfärd och regemente,
klagandes alltid om sine fogdars ohörsamhet, att de icke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0237.html
