Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gamle kung Göstas sista tid
- Familjesorger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lättfattliga men därför ej lika lätt övertygande
sammanställningen skulle innebära, att de bägge damerna varit lika
oskyldigt förtalade.
Erik slog nu alldeles om och uppträdde som systerns
försvarare inför fadern. Han förebrådde den gamle hans
stränghet mot dottern, ja gick så långt i sina beskyllningar,
att han påstod, att fadern skulle ha slagit henne och »rivit
allt håret av huvudet». Mot dessa anklagelser försvarar sig
den gamle i ett brev till Erik, vari han förklarar, att detta
»intet sant var, utan håret lopp dock eljes av henne, som
månge nog veterligit är».
 |
| Skådepenning över prinsessan Cecilia. |
Skön och rik arvtagerska som Cecilia var, tycks hon
emellertid ej ha fått sina utsikter på äktenskapsmarknaden
förstörda genom detta. Det
talades om den ene friaren efter
den andre, särskilt en polsk greve,
som vart mäkta betagen i den
sköna prinsessan och i sin
förtjusning uppvaktade henne med
serenader, musik och fastlagsspel.
Detta misshagade dock ståthållaren
i Stockholm, som lät med
hugg och slag jaga bort de
musicerande polackerna, något som
emellertid förskaffade ordningens
upprätthållare förebråelser av
konung Erik: polackerna hade ju
»icke klivit in till fruntimret, såsom greve Johan gjort, utan
haft sin kurzweil [1] utanför». — Något äktenskap med den
polske greven blev det emellertid ej utav, därför att den
tilltänkte brudgummen tillfångatogs av danska kapare och
dog i danskt fängelse. År 1564 blev skön Cecilia i stället
förmäld med en fattig markgreve av Baden.
Efter hans död övergick hon till den katolska läran, en
handling som skaffade henne påvens och mäktiga katolska
furstars bevågenhet men också förstörde hennes rykte ånyo.
Upptänd av ädelt flammande religionshat fann en holländsk
historieskrivare tillständigt att omdikta henne till ett
utskum av sedeslöshet, ännu sedan hon hunnit långt över
[1] Tyskt ord = förlustelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0246.html
