Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik XIV - Nordiska sjuårskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbjöds adeln att »kvasta och stupa» bönderna, d. v. s. att
straffa dem med spöslitning eller halshuggning. I stället
utsagos oväldiga domare att skipa rättvisa.
Från Estland kallades Horn av sin konung över till
Sverige för att tjänstgöra som befälhavare vid lanthären.
Men vad skulle han väl kunna uträtta, då Erik XIV utrustat
sina krigare så illa, att konungen själv liknade dem vid »en
hop får emot ulvar»? En stor del voro beväpnade blott med
påkar och dylikt, och massor av dem blevo sjuka, ty de fingo
svälta och »voro nakna och hade intet på sig». Med sådant
folk stod det ej i mänsklig makt att utföra några bragder.
Men häröver blev konungen ovettig och lät Horn veta, att
denne förhållit sig »obeskedligen» i kriget.
Emellertid blev Horn år 1564 kallad till en annan viktig
uppgift. Han blev »överste amiral» över svenska flottan.
Knappt hade han gått ombord på sitt amiralsskepp, förrän
han vid Öland sammandrabbade med en till antalet
betydligt överlägsen lybsk-dansk flotta, besegrade den och vann
rikt byte. Det var en så mycket stoltare bragd, som
lybeckarne den tiden ansågos såsom Nordens skickligaste sjömän
och danskarne ej stodo dem mycket efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
