Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III - »Rikets prydande byggningsman»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Johans sinnesart säger en samtida, »att han i åthävor
och anseende låddes vara storsint, fast hans hjärta var
räddhågat». Han var därtill ytterligt hetsig, så att han ibland
kunde bli alldeles oefterrättlig. Rådet fann honom slutligen
så svår att dras med, att det år 1584 framkom med en
ödmjuk bön, att Hans Maj:t »ville, så vitt möjligt vara
kan, övergiva och falla låta den svåra hastighet, som Hans
kungl. Maj:t som oftast med upptändes, den ock Hans
kungl. Maj:ts hälsa mycket kan förminska». Härpå svarade
Johan, att han »gärna såge, att Hans kungl. Maj:t måtte
bliva förskonad med de tillfällen, som Hans kungl. Maj:t
till sådan hastighet och otålighet under tiden förorsaka,
efter Hans kungl. Maj:t finner sig vara av cholerisk
complex och martialisk natur, såsom man det på latin kallar».
Konungens svar på de flesta övriga betänkandena från
rådet vid samma tillfälle voro i hög grad vresiga och
knarriga. Än säger han angående ett förslag av rådsherrarne,
att »Hans kungl. Maj:t vill icke vara lärd och mästrad av
någon efter denna tid», än varnar han dem sålunda: »Med
sådana ordasätt få de gode herrar hava fördrag, så framt
de icke vele reta Hans kungl. Maj:t till vrede.»
Johans regering är sorgligt ryktbar för sina betungande
skatter. Dyrbar blev särskilt konungens slösande
hovhållning och hans böjelse för praktbyggnader. Han var, denne
»rikets prydande byggningsman», såsom 1700-talets store
riksbyggmästare Karl Gustav Tessin kallar Johan, en
renässansfurste liksom hans äldste broder. Men Johans intresse
för det sköna hade inriktat sig speciellt på byggnadskonsten
och stegrades där till verklig passion. »Bygga är Vår
högsta lust», utbrister han i ett av dessa många brev, i vilka
han ger befallningar till sina arkitekter och byggmästare.
Han råder och förmanar dem, han rättar deras ritningar
och riktigt frossar i detaljer av arkitektur och dekorationer.
Framför allt samlar sig hans intresse på själva utsmyckningen:
i det yttre på praktfulla portaler och fönster, utsirade
gavlar och rikt smyckade tornspiror, i det inre särskilt
på de rika panelverken och dörrinfattningarna.
Det är ett rörligt liv, som nu under kungligt hägn utvecklar
sig runtom i landet på de kungliga slotten och gårdarna,
säger en kännare av tidens byggnadskonst. »Där slås tegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
