Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Sigismunds kröningsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik Matsson Huggut in på slottet låtit hämta tolv gamla
fattiga män, som skulle representera de tolv apostlar, ibland
vilka en var Judas och hade rött skägg samt en hängande
pung uppå sin hals. Konungen och drottningen tvättade
deras fötter, sedan påvens sändebud hade först framkrupit
ifrån altaret i slottskyrkan och samma deras fötter kysst.
Om långfredagen begrovo konungens präster ett beläte, som
var gjort efter Kristi liknelse, och om påskanatten lät
konungen på slottsborggården församla alla sina hejdukar.
Och blevo i morgonstunden några grova stycken löste,
givandes ock hejdukarne salva med deras bössor, vid
detsamma ock blev slaget på pukor och blåst i trumpeter. Så blev
ock då skärselden borttagen, som hade över natten stått på
altaret, och papisterna uppreste Kristi beläte ifrån de döda.
Oansett desse ceremonier vart år brukas hos de påviska,
voro de likväl mången svensk man till förargelse samt höllos
för ett gäckeri och narrespel, som vanhedrade deras konung.
Borgarne i staden, tillika med deras hustrur och barn, blevo
utav sådane ovanlige upptåg både häpne, ängslige och
sorgsne, icke annorledes vetandes, än att någon särdeles fara
hade varit på färde.»
Men i Storkyrkan tackade mäster Schepperus Gud, »att
de påviskes villfarelser nu voro så kända, att barnen på
gatan kunde le däråt». Dock beklagade han på samma gång
konungen och drottningen, som voro så förvillade. Han fick
emellertid svar på tal av de katolska prästerna, och så var
»skällandet» från predikstolarna i full gång igen, och
Schepperus fick ett säkert icke ovälkommet tillfälle att bland
annat likna den katolska församlingen vid den babyloniska
skökan. En församling av det svenska prästerskapet gav på
nyåret 1595 uttryck åt en allmän önskan, då den klagade över
»de papistiska synagogorna» och begärde deras avskaffande.
Sådana voro de intryck Sigismund efterlämnade, när han
for tillbaka till Polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
