- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
446

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Hertigen och rådet bli fiender

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eggat, alldenstund ingen haver jagat Eder, ej heller någon
fara varit på färde.»

De funno nu rådligast, den ene efter den andre av de
förnämsta rådsherrarne, att rädda sig utom räckhåll för
hertigens arm och ge sig av till Polen. Både Erik och Arvid
Stenbock, Erik Sparre, Erik Brahe och Sten Banér gåvo
sålunda sin sak förlorad.

Arvid Stenbock och Erik Brahe fick Karl dock en tid
därefter återse såsom Sigismunds högt betrodda
sändebud, som nu kommo över till Sverige för att meddela
hertigen en allvarlig skrapa. Under audiensen kunde han
emellertid ej styra sig utan skall ha »pockat, snorkat, tagit åt
sitt svärd samt skällt Brahe för en papist och Arvid
Gustavsson för en Mameluck».

*     *
*



Allt det motstånd, som hertig Karl mötte vid sitt arbete
på att genomföra Arboga riksdagsbeslut, föranledde honom
att sammankalla ett nytt »ständermöte», denna gång till
Stockholm
. Då Hogenskild Bielke alltjämt gav
undvikande svar, skrev hertigen följande brev till »den gamle
räven», som han misstänkte för att stå bakom allt motståndet
från herrarnes sida:

»Vi have bekommit Eder skrivelse, herr Hogenskild Bielke,
därutinnan I nu som tillförene förmälen om Eder stora
svaghet och för den skull gören Eder ursäkt, att I hit till
Stockholm icke komma kunnen. Som Vi någre av de förnämste
riksens ständer hava kalla låtit, så veta Vi icke, vad för
tro Vi därtill ställa skola, emedan I alltid om Eder sjukdom
förevänden, [1] den dock till äventyrs passelig vara kan. [2]

Men huru därmed än är, så förnimma Vi likväl, att I med
de andre av rådet spelen under ett täcke, såsom ett herr
Erik Sparres brev, det han samtliga rådet tillskrivit haver,
utvisar. Och därest I ock för Eder person ären så oförmögne,
att I icke resa kunnen, så haven I dock så store och åldrige
söner, att de sådana samkväm besöka måtte, vilket ock vore
dem så nyttigt, som att de så ständigt ligga hemma på
soporna och alls intet nyttigt sig företaga.

[1] Tagen Eder sjukdom till förevändning.
[2] Som kanske dock kommer Eder väl till pass, är bra att skylla på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free