Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkliv på 1500-talet - I bondestuga på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eländiga hästar och två slädar. Vi spände de två svagaste
hästarna tillsamman och den tredje ensam för den andra
släden. Nu var det sent på dagen. På vägen över ett dike
brast isen, och båda hästarna sjönko intill buken ned i
vattnet jämte släden. En av oss, som satt på släden, blev
genomvåt och alla våra saker likaså. Jag var dock icke med på
denna släde utan gick till fots. Vi hade mycket göra, innan
vi fingo hästarna, våra saker och släden ur vattnet. Nu
överföll oss natten, och vi hade ännu långt att fara, innan
vi kommo till någon by, vilket ej bekom vår reskamrat väl,
ty det var mycket kallt och han genomvåt.
Sent på natten kommo vi till byn Ulvsbäck i Småland, där
vi träffade på den första kyrkan i Sverige. Vi togo in hos
kyrkoherden, ty den som reser i Sverige och vill äta eller
dricka efter landets lägenhet tage in hos fogden eller prästen.
Ehuru dessa ej hava gästgiveri, utestänga de dock ej gärna
en ärlig gäst. Kyrkoherden härstädes bevisade oss all
vänlighet, gav oss mat, dryck och bädd efter bästa förmåga
samt ett eget rum, så att vi kunde torka våra saker. Ved
sparades ej, då det fanns i överflöd. Vill man vara
välkommen i dessa trakter, så skall man förära husmödrarna
muskot, nejlikor, kanelbark, ingefära och dylikt samt barnen
mässingsringar, speglar, knivar eller andra leksaker, vilket
gläder dem mycket.
Strax efter midnatt den 13 februari kommo vi till en liten
stad i Småland, kallad Jönköping. Vi lågo där hos
borgmästaren och hade den dagen rest hela 11 mil.
Den 13 lågo vi där stilla till middagen, ty det var
fastlagssöndag, vilken invånarne höllo mycket på. Här kokas
på en gång så mycket kött, skinkor, svinhuvud, tungor,
fläsk och dylikt, som länge håller sig, att efter en månad,
ja väl sex veckor efteråt framsättes av samma kött. Så
satte man fram för oss under vägen sådant kött, som blivit
kokt vid jultiden. Då vi hos nämnde borgmästare intagit en
tämligen grundlig frukost, reste vi vidare och kommo snart
upp i bergen, där det ännu fanns tämligen mycket snö.
Till vänster har man en insjö, som är 1 mil bred och 18 mil
lång.
Den 14 reste vi tidigt före dagningen och hade ännu till
vänster den ovannämnda långa sjön. Det var ganska kallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
