Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkliv på 1500-talet - I högtidsprakt och festligt lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmoge uppträda med prakt. Då breddes hyenden på
bänkarna, och väggarna kläddes med brokiga bonader eller
lädertapeter. Högtidsdräkterna voro ofta dyrbara, stundom
stickade med guld, silver och pärlor. De kunde gå i arv till
son eller dotter genom flera släktled.
Praktlystnad anses ju vara ett utmärkande drag för vårt
folk, och höga överheten har i alla tider haft mycket arbete
med att hålla den inom tillbörliga gränser. När gamle kung
Gösta dundrade mot »bram och högmod», var det icke något
nytt. Johan III förnyade i ett brev till borgmästare och råd
i Stockholm år 1585 ett äldre förbud mot »de höge dräkter,
som nu uti Vår stad Stockholm av gemene[1]
kvinnfolkspersoner brukas». Han befallde borgmästare och råd att utfärda
offentliga förbud häremot, »så att ingen kvinnesperson, som
icke anten själve är av adel eller have adelsgifte, det vare
sig präste-, skrivare-, borgare-, köpmäns eller ock andre
Våre tjänares hustrur, skola draga någon sammetsmössa
eller -tröja, icke heller nedan bälten[2] något sidentyg, anten
till kjortel eller skörte, och de, som förnämligast äro ibland
dem, icke av bättre slag tröja eller krage än siden, atlask
eller damask och på huvudet koprönikor[3] eller doker. Och
var någre sådane det överträda, skola de icke förundra, att
sådan dräkt bliver dem ifråntagen, de fattige till bästa,
därom I också skolen beställa låta.
Uti lika måtto skolen I ock låta påbjuda där i staden, att
ingen borgare- eller ståndet likmätig brud skole bliva prydde
med klenodier och smycken, med ädle stenar besatte, mera
än som dem själve tillhörcr, efter som mycket härtill skett
är, att de låna upp guldkedjor och smycken både av en och
annan, så att det snart ingen skillnad bliver hållen emellan
stånden».
Brevet måtte ej ha gjort åsyftad verkan, ty i ett »påbud
om åtskillige oordningars och överflödigheters avskaffande
i borgerlige klädebonader, brölloper, barnsöl,
kyrkogångs- och badstuguöl item begravningsöl, sändningar och
brudegåva» år 1589 förklarar konungen, att den förnämsta orsaken
till det rådande ekonomiska betrycket bland borgerskapet
vore överflödet i kläder, »därav månge mycket bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
