Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkliv på 1500-talet - Läkeböcker från 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bardskärarne hade emellertid en het kamp att utstå med
de s. k. badarne, vilka hade rättighet att syssla ej blott
med »badande» utan även med »hårs och bards avskärande
samt koppande». De utsträckte emellertid sin praktik till
varjehanda medicinska kurer. På detta område fuskade
också diverse s. k. kloka gubbar och gummor, trollkäringar
och signerskor.
Ganska farliga konkurrenter voro även zigenarne eller
tattarne. Ehuru Johan III år 1576 hotat dem med att om
de ej skyndade sig bort ur landet, skulle de fängslas och
sändas till Sala gruva, strövade de likväl omkring,
livnärande sig genom rov och bedrägerier och under utövande av
kittelflickararbeten, kvacksalverier, signerier och
trolldomskonster. Man hade stort förtroende för deras läkekonst.
Då hertig Karl år 1588 led av höftsjuka, fick han ett brev
från sin syster, hertiginnan av Mecklenburg, vari hon
berättade, att när hennes gemål en gång var sjuk, hade en
tattarkvinna genast botat honom genom att smörja honom
några gånger framför elden med en salva. Nu rådde hon
brodern att anlita samma slags hjälp. Antagligen var det
också med hänsyn till sitt anseende för skicklighet i
läkekonsten, som en zigenarhövding med det mindre
förtroendeingivande namnet Anders Fää, hugnades med kungligt brev,
som gav honom rätt att fritt vistas i markgrevinnan Cecilias
förläning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
