Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav II Adolfs ärvda krig - Ryska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillåter! Jag skall eder med privilegier och frihet försörja,
hjälpa och all gunst bevisa.» Och för Sveriges köpmän stode
»all den ryske handel» numera öppen. »Dem står ock nu
fritt att driva sin handel genom Ryssland, så vitt de vilja
i världen.»
Sitt stolta tal slutar Gustav Adolf med ett tack till alla
dem, som manligen kämpat: »Jag vill ock», säger han, »hava
betackat eder kärligen, det I alle samt- och synnerligen
haven uti framledna fejd såsom gode och trogne svenske
män eder förhållit, och det I de margfaldige besvär,[1] som
denna fejd med sig haft haver, så godvilleligen och tåleligen
haven dragit och utstått.
Desslikes och isynnerhet betackar och rosar[2] jag ock deras
frejd och mandom, som sig uti detta krig hava för krigsmän
bruka låtit, det I icke allenast liv och hälsa haven oförskräckt
vågat, fosterlandet och oss alla till gagn och godo, utan ock
utstått med största villighet det omak, som den långa och
farliga vägen till att draga med sig hade. I haven intet heller
annat än för lek aktat de farligheter, som stormar och
skärmytslingar med sig haft hava, och räknat liksom för vällust
hetta och svett, stoft och damm, regn och slagg.[3] Vinter
och köld, vilken mången haver fördärvat, haven I ock med
stort tålamod måst lida. Mot hunger och själve naturen
haven I som oftast måst kämpa, för vilket allt I ock dess
mera pris ären värde.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
