Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Svenskarne gripa in i kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brev från sin finansielle agent i Nederländerna läsa en
berättelse om en spion från Dünkirken, vilken skulle ha
»farit lika såsom en skeppare från Calais till Göteborg på
ett skepp, som en benämnd Adrian segelmakare i Calais
tillhörer». Sedan han »besett där all lägenhet», hade han
inrapporterat till spanska regeringen, att han funnit den
lämpligaste landstigningsplatsen vara på Hisingen, »dock
icke på denna sidan, som Älvsborg ligger, utan på den
andra sidan, som vetter åt Marstrand. Där haver han
förment sig funnit en bekväm hamn att stiga i land».
Så hade romerska kyrkan uppställt en väldig troshär för
att slå ned kättarne. Polen bildade ena flygeln, Spanien
den andra, medan Habsburgska huset i Tyskland och
Österrike utgjorde centern. Ej undgick det Gustav Adolfs skarpa
blick, vad det betydde för hans eget land att »alle de krigen,
som uti Europa föras, äro blandade uti varannan och vordne
till ett», såsom han skrev till Axel Oxenstierna. Ville
svenskarne tänka på sitt lands och sin frihets räddning, så måste
de gripa in och hjälpa sina hårt ansatta trosförvanter i
Tyskland, innan dessa dukat under. Ty skulle Sverige ensamt
och på egna kuster mottaga den habsburgska och den polska
maktens förenade angrepp, så vore det förlorat. Det låg ej
för Gustav Adolf att stå overksam inför en hotande fara.
»Det är käringatröst kvida och lida; man måste det
onda genom goda råd bota och borttaga», har han
skrivit i den historia han påbörjade om sin regering. »Ju
mera omöjligheter man övervinner, ju högre ros och ära
föder det av sig både i denna och tillkommande tider» — så
har han också yttrat sig och därmed givit uttryck åt den
ärelystnad, som är en annan sida av mannamodet.
Stavenow framhåller just det aktiva draget i denna tids
statskonst med dess tillämpande av regeln »Hellre
förekomma än förekommas», varigenom den ter sig så olik vår
nuvande tids. För ledarne av den svenska stormakten var
det icke nog att stillasittande invänta gynnsamma tillfällen
att handla eller bereda sig på annalkande faror. Till deras
uppgifter hörde att själva skapa möjligheter till framgångar
och undanröja möjligheterna till faror, helst genom ett
skickligt motdrag. Den förenar i sig, denna statskonst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
