Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Gustav Adolf i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vilken fana eller regemente kommer med fienden till att
drabba och tager flykten, förrän de sidvärjorna icke mera
bruka kunna, skola stånda till rätta för marsken och överste
krigsrätten. Finnes skulden hos befälet, vare ärelöst och av
lägret förjagat. Finnes skulden hos befälet och de gemene
tillika, då straffes befälet som sagt är, och av de gemene
hänges var tionde efter lotten; och de övrige tjäne utan fana
och ligge utanom kvarteret och göre lägret rent, när det
orent är, allt intill dess de med mänhet[1] sin villa[2] botat hava.
Eho som först tager till flykten, må saklöst ihjälslås.
Ingen soldat fördriste sig att sätta eld på någon stad eller
by i vänneland med vilja. Gör det någon, straffes som annan
mordbrännare. Ingen soldat sätte eld på någon stad eller by
i fiendeland, med mindre det bliver honom befallt av hans
befäl. Icke heller skall någon av befälet sådant kommendera
utan [att] de hava befallning för sig av Oss eller fältherren.
Ingen soldat röve eller med våld tage något av Våre
undersåtare, antingen de marschera genom landet eller ock ligga
i besättningen eller lägret, vid livsstraff till görandes.
Ho sin värd eller hans hjon slår, där han bliver förlagd,
straffes första och andra gången till järn, vatten och bröd;
och vare ogillt vad han får för skada. Haver han gjort
någon särdeles skada, då svare efter som gärningen är till.
Ho som rövar eller stjäl någon boskap eller annat slikt i
vänneland eller av dem, som tillförning göra till lägret, eller
ock tager i fiendeland utan förlov, straffes som för annat
rån och tjuveri.
Giver Gud lyckan, att fienden bleve slagen utur marken,
så skola alle förfölja fienden och ingen slå sig på byte, förrän
fienden är förjagad och, så långt ske kan, förföljder. Faller
man fienden i lägret, då skall ej heller någon fördrista sig
att begiva sig på byte, förrän fienden är alldeles förjagad
och av lägret slagen; och då plundre var den del av lägret,
som honom tilldelt varder.
Ingen soldat beröve eller plundre någon kyrka och
hospital, fastän staden med stormande hand inlages, med mindre
det dem bliver befallt eller ock besättningen eller
borgerskapet flyr därin och gör skada eller värn därutur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>