Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Gustav Adolf i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Tysklands protestantiska länder. Och när fransmannen
ville överbevisa honom, tog konungens tålamod slut, och han
avklippte alla vidare försök i den riktningen.
Underhandlaren fick också i rikt mått pröva på konungens
häftiga lynne. Visserligen ligger det en påtaglig överdrift i vad
fransmannen — ävenledes i häftigt mod — skriver till sin
regering: att det icke fanns någon människa, som det var
så lätt att inge misstankar som svenske konungen. Men nog
spårar man hos Gustav Adolf både vid detta och andra
tillfällen det släktdrag, som framträdde så starkt hos både
fadern och farfadern — för att icke tala om farbröderna.
En stor olikhet mellan dem och Gustav Adolf var dock
dennes ljusare och lättare läggning, som gjorde, att misstanken,
lätt kommen, också var lätt förgången. I regel »förlorade
sig stormvädret småningom i vindstilla», såsom den franske
underhandlaren själv uttrycker sig.
På sensommaren 1630 sjöd dock konungens heta humör
upp till den grad, att underhandlingarna gingo sönder, och
Richelieus sändebud måste ge sig av från konungens läger.
Och när han av kardinalen fick befallning att vända om med
fördelaktigare anbud i fickan, skedde det under stark fruktan
för nya utbrott av svenske konungens häftiga lynne. De
villkor, som fransmannen nu framlade, visade sig emellertid stå
i så nära överensstämmelse med Gustav Adolfs önskningar,
att förhandlingarna kunde gå raskt framåt.
Förbundet avslöts på fem år, och ändamålet var
gemensamt försvar för »Östersjöns och Oceanens frihet» och särskilt
för Tysklands politiska och religiösa befrielse. Till detta måls
vinnande förband sig Frankrike att bistå Sverige med 400,000
riksdaler årligen i underhållspengar, s. k. subsidier. Gustav
Adolf å sin sida förpliktade sig att överallt, där hans trupper
tågade fram, lämna den katolska bekännelsen i fred.
I det ögonblick, då Gustav Adolf börjat sitt segertåg i
Tyskland, gav han alltså ett löfte att skydda dess katoliker. Det
var icke blott ett utslag av politisk klokhet och eftergift för
det katolska Frankrikes fordringar utan lika mycket ett bevis
på att Gustav Adolf nu hade vuxit ut över den trångbröstade
uppfattning av religionen, som behärskade hans samtid. Ur
trosfrihetens synpunkt är detta fördrag epokgörande. Mitt
i religionshatets tidevarv räcka den protestantiske konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
